”Elever ÄR inte stökiga, de BLIR stökiga”, skriver specialläraren Denice Sverla i en protest mot idén att återinföra OBS-klasserna under det nya begreppet ”hjälpklasser”.

Om föräldrar med fina yrkestitlar i välbärgade områden skärper sig behövs inga lagändringar. De som tror sig veta mer än lärarna om betygssättning och undervisning borde åka till förorten för att få en kurs i uppförande, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Det kommer reaktioner på att Liberalerna vill utreda om mindre specialklasser, förr kallade obs-klasser, bör införas igen. Klasserna ska vara till för elever med stora skolsvårigheter och som stör undervisningen. Fackförbundet Sveriges Lärare säger att hjälpklasser inte får ersätta behovet av extra undervisning eller möjligheterna till halvklassundervisning.

Liberalerna vill utreda om den form av mindre specialklasser som kallades obs-klasser skulle kunna införas igen, men kallas hjälpklass.Partiet vill att det ska regleras i lag vilka typer av mindre klasser som ska finnas på varje skola och att det ska vara speciallärare som undervisar i hjälpklasserna.

Efter betygsutredningen lyfter rektor Fredrik Lindmark en oro att det kommer bli tufft för skolor att implementera det nya betygssystemet på kort tid. Så här svarar utredaren Magnus Henrekson.

Sveriges Lärare vill att det nuvarande undantaget för legitimation för yrkeslärare tas bort. Det är en av punkterna deras kravlista till regeringen. Och att en utredning ska tillsättas för att utreda frågan.

Skrotande av dagens skarpa F-gräns kommer att minska pressen på lärarna. Det hävdade betygsutredaren Magnus Henrekson i samband Sveriges Lärares webbsända seminarium om det nya betygssystemet.

Välkommet att F-betyget slopas – och bra att något görs åt den rådande betygsinflationen, menar Fredrik Lindmark, rektor och expert i betygsutredningen. Samtidigt ser han risker med en ny betygsskala. "Är det realistiskt att införa en ny betygsskala på så här kort tid?" frågar han sig.

Skola och utbildning är en av de viktigaste sakfrågorna för svenska väljare, men debatten har länge fått domineras av vinstfrågan i stället för skolans innehåll. Nu levereras politik som faktiskt stärker kunskapsutvecklingen i svensk skola, skriver Simon Johansson i en ledare.

100 miljoner kronor – så mycket sköt Göteborgs stad till i en tilläggsbudget till förskolan i mars 2024. Men förskoleförvaltningens årsrapport visar att en stor del av pengarna aldrig användes.