När färre barn ska dela på lokaler, personal och resurser borde det självklara svaret vara mindre grupper och bättre personaltäthet, skriver Malin Ragnegård, ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet och Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges lärare.

Men medan svenska elever lär sig mindre har England visat att utvecklingen går att vända. Det borde väcka större nyfikenhet, skriver GP på ledarplats.

Hot och våld i skolan ökar, samtidigt som lärare saknar stöd för att hantera situationen. Det är dags att sluta lägga ansvaret på enskilda lärare och elever och i stället ställa krav på skolans organisation, skriver fyra forskare.

I torsdags presenterade utredaren Lena Holmdahl förslag för hur skolpengen ska utformas för att minska skillnaden mellan fristående och kommunala skolor. Utredningen föreslår bland annat att friskolor i vissa fall kan få mindre anslag än kommunala. Det är anmärkningsvärt, svarar Andreas Mörck vid branschorganisationen Almega utbildning.

Jämfört med resten av Europa har svenska studenter i allmänhet sex undervisningstimmar färre i veckan. För lärarstudenter, som tillhör dem med minst undervisning, är skillnaden mot Europasnittet nio timmar. Men varför snåla särskilt på lärarutbildningen?, skriver Sydsvenska på ledarplats. 

Rösterna är räknade. Valaffischerna är ned­plocka­de. Runt om i Sverige har nya kommunfullmäktige­n valts och riksdagen har fått sina leda­möter. Till er alla vill jag säga: Grattis till förtroendet. Men framför allt: Välkomna till jobbet. Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barn­grupper.

Utredaren Lena Holmdahl fortsätter att föreslå ett avdrag på sex procent av skolpengen till friskolor, när hon presenterar slutbetänkandet i utredningen ”En nationell skolpengsnorm”. Men försöken att göra villkoren för gymnasieskolan mer rättvisa räcker inte, enligt Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Sunne kommun satsar på att ta emot elever med NPF-diagnoser på ett bättre sätt. 20 lärare, från förskola till vuxenutbildningar, har utbildats på temat under höstlovet. "Vi ska ha en skola för alla," säger biträdande skolchef Pernilla Rådström.

Slutbetänkandet från utredningen om en nationell skolpengsnorm, om gymnasieskolans finansiering, har nu presenterats. Utredningen innehåller flera viktiga förslag, men når inte hela vägen. Det går inte längre att lappa och laga i ett system som brister i långsiktighet, förutsägbarhet och likvärdighet. Nu krävs finansieringsprinciper som fungerar för hela gymnasieskolan.

Socialdemokraterna vill begränsa friskolorna genom det de kallar ett vinstförbud. Men svensk skolas utmaningar löses inte genom att förbjuda en viss driftsform. De löses genom bättre undervisning, högre kunskapskrav och mer ordning i klassrummen. Det skriver Ludvig Filhm och Andre Miguel Nordvik, (M).

Utredningen har haft i uppdrag att för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. I uppdraget har också ingått att se över hur ersättningen påverkas av elevers program- och skolbyten samt att utreda ett system för finansiering av fristående resursskolor inom gymnasieskolan. (pdf)