Insändare: Starka utländska affärsintressen som finns i svensk förskola och skola kan påverka skolpolitiken.

Arbetsmarknaden ser stora behov av att fler individer söker yrkesutbildningar på gymnasiet. Trots det misslyckas politiker och huvudmän med att ge förutsättningar för att dagens, och framtidens, kompetensförsörjning ska bli lyckosam, skriver Lina Ali, Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand.

Förutom nedskärningar, underbemanning och dålig arbetsmiljö så bidrar även förskollärares låga status till att intresset för att bli förskollärare har rasat. Detta behöver förändras om vi ska locka människor till vår utbildning och detta viktiga yrke, skriver Alexandra Söderman.

Skolor med stora och allvarliga brister bör kunna nekas riktade statsbidrag. Det är ett av de förslag som Skolinspektionen skickar vidare till regeringen i sin årsrapport.

Skolinspektionen uppmanar regeringen att se över möjligheten att dra in riktade statliga bidrag till skolor som har allvarliga brister. Det skriver myndigheten i sin årsrapport.

For et år siden ble det anbefalt å opprette et nasjonalt fraværsregister. Men lite har skjedd. Nå er Høyre utålmodige. 

Frågan är vad som ska nedprioriteras bland existerande uppgifter, när detta nya ansvarsområde läggs på en redan pressad skola. Det skriver Therese Rosengren, gymnasielärare och författare.

Regeringen föreslår en utredning av elevhälsan, där man vill fokusera mer på åtgärdande, medicinska insatser – i stället för främjande och förebyggande arbete. Då behövs en annan huvudman än skolan, menar Sveriges Skolledare.