För att fler elever än idag ska klara både skolan och samhället behövs massiva insatser när det gäller språket. Och sekretesslagstiftningen måste förändras. Det skriver fem rektorer med elever från utanförskapsområden.

Att föräldrar använder jurister för att utöva påtryckningar mot lärare i skolan utgör en oacceptabel utveckling, anser skolminister Lotta Edholm (L). ”Lärare ska inte behöva utstå hot, påtryckningar och orimliga krav från föräldrar”, säger hon.

I stället för att fokusera på neddragningar borde politiker ta chansen att skapa en förskola av hög kvalitet, skriver Malin Ragnegård, Kommunal, och Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Incitamenten till skolan kan inte vara utformade på ett sätt som uppmuntrar till nedskärningar, högre vinster, försämrad kvalitet och att skolaktörer drar sig från att bedriva verksamhet där behoven är som störst, skriver Centerpartiets reformgrupp för skolan. 

Finlands regering har beslutat att mobiler och liknande teknik ska förbjudas på lektionerna, rapporterar Yle.

Regionerna klarar inte vården och kommunerna står handfallna inför skolans problem. För varje larm om Pisaresultat eller vårdköer tillförs mer resurser, men mängden pengar har inget samband med kvaliteten. Problemen ligger i själva grunderna som systemet bygger på. Då krävs ett Alexanderhugg, skriver näringslivsprofilen Leif Östling.

Ett demokratiskt samhälle kan inte ha ett skolsystem som delar upp eleverna i lönsamma och icke lönsamma. Det är dags att inse att hela idén med att konkurrera om eleverna är feltänkt, skriver Sten Svensson.

Vi träffar särskilde utredaren Peter Honeth. I dagarna lämnade han sitt betänkande från utredningen "Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna”, till utbildningsminister Pehrson. Med rekordsnabb hantering är betänkandet redan är ute på remissrunda. (webbradio)

Kunskapsbidraget innebär ett rejält ekonomiskt tillskott till skolan. För att säkerställa att bidraget används på ett ändamålsenligt sätt och att skolhuvudmännens insatser utgår ifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet får Skolverket i uppdrag att följa upp det.

På en handfull skolor i Stockholm lämnar över 30 procent av eleverna utan gymnasiebehörighet – år efter år. Nu vill Moderaterna se hårdare tag mot skolor som inte levererar.

Var sjätte elev går ur nian utan att vara behörig till gymnasiets nationella program. För dem väntar en tuff framtid. Betyget F skapar ofta en känsla av misslyckande, och ökar risken för framtida arbetslöshet och psykisk ohälsa. I ljuset av detta lämnar vi ett nytt besked: Betyget F måste avskaffas, skriver Mathias Bengtsson (KD) och…