Äntligen får konstruktivismen kritik för hur den har påverkat synen på faktakunskaper i grund- och gymnasieskolan. Men lika oroande är situationen på de högre utbildningarna, skriver Hannes Snabb och Liv Näslund.
Om politikerna vill få bukt med korruptionen i betygssystemet måste skolan bli fri från konkurrens. Betyg ska inte vara en handelsvara, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.
Frågan om barn och ny teknik har dryftats i årtionden. Ändå tycks föräldrar inte vilja inse hur unga påverkas av för mycket skärmtittande – likt tidigare generationers oförmåga att fimpa. Därtill kommer skadeverkningar orsakade av sociala medier, som tycks ha en helt annan dimension, skriver Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin.
Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Vestlund tycker att regeringen gör för lite för att hejda betygsinflationen. Vestlund vill att Skolinspektionen ska kunna tvångsförvalta skolor som sätter glädjebetyg, skriver Nkp.se på ledarplats.
När ämnesplanerna ändras för de nya ämnesbetygen passar Tidöpartierna på att stryka utbildning om arbetsmarknaden ur gymnasieundervisningen, skriver Arbetets ledarskribent.
Debattörer från Stadsmissionens skolstiftelse och Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor vill att politikerna i Stockholm ger fristående gymnasieskolor samma ersättning som de kommunala.
Avståndet mellan möjligheterna att begå brott, och samhällets förmåga att bekämpa brottsligheten, har ökat. Och unga utsätts för brott även i skolan, skriver SvD på ledarplats.
Hälften så stökigt i klassrummen, elever som lyssnar på läraren – och ligger i den absoluta världstoppen. På ett par decennier skapade Estland ett av världens mest framgångsrika skolsystem. Vad ligger bakom det estniska skolundret?
Vårt budskap till skolminister Lotta Edholm är att våga stå emot symbolpolitik där elevinflytandet används som slagträ. Det skriver Embla Persson, Sveriges Elevkårer, och Lilian Helgason, Sveriges Elevråd, i en replik.