De politiker som på riktigt vill förbättra svensk skola bör fokusera på att lösa skolsegregationen, och inte fastna i huruvida friskolor ska tillåtas eller inte. Det skriver Bean Khalil i en ledare.

Vi vet vad som händer när systemfrågor tillåts växa samtidigt som politiken dröjer. Då blir åtgärderna mer omfattande och mer kostsamma än de hade behövt vara, skriver Sophia Jarl, tidigare moderat kommunstyrelseordförande i Norrköping.

 I veckans avsnitt samtalar Johannes Klenell med podcasten Scocconomics om kretsen av personer rör sig obekymrat mellan politiken, pr-branschen och styrelserna för de expanderande välfärdsbolagen. (webbradio)

En ny granskning från Socialdemokraterna i Stockholm visar att de största friskolekoncernerna gör vinster på mellan 200-450 miljoner kronor, pengar som var avsedda att gå till Stockholmselevernas undervisning. Det motsvarar kostnaden för ca 250-500 lärare.

Utredningar har föreslagit att friskolorna bör få lägre skolpeng och partier verkar hålla med. Ändå införs inte någon sänkning. Anledningen är skollobbyn som till stor del består av före detta politiker. Några av de främsta skolpolitikerna har i sin tur själva varit lobbyister, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Bristen på kompetens om barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i skolan, rättsväsendet, socialtjänsten och samhällsvården utgör ett strukturellt systemfel med risk för diskriminering av gruppen. Ändå genomförs nu i rask takt stora reformer på flera områden utan att barn med IF synliggörs, skriver Christina Heilborn, förbundssekreterare, Riksförbundet FUB

Liberalerna har det senaste året pratat om en ”helrenovering av friskolesystemet” men med mindre än ett halvår kvar till riksdagsvalet lyser konsekvensanalysen alltjämt med sin frånvaro. Att målet är att förbjuda alla skolor som drivs av aktiebolag är tydligt, men vad som ska ersätta dessa skolor och på vilket sätt undervisningen för eleverna skulle bli…

Liberalernas politik riskerar på allvar att slå mot välfungerande skolor som varje dag bidrar till det som ministrarna säger sig vilja uppnå. ”Sverigelöftet” framstår därför som ett märkligt vägval, skriver fem skolöverhuvuden. 

Att ställa skolor mot varandra är ett sidospår. Det stora problemet är att Sverige har valt ett system med en marknadsskola som skapar tydliga vinnare och förlorare, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner i en replik.

Svenska AI-strategin har kritiserats för att inte i tillräckligt stor utsträckning ta hänsyn till skolan. I Finland tänker man tvärtom – och har tagit fram tydliga riktlinjer för AI i skolan.

Liberalerna håller med skribenten: inget barn ska falla mellan stolarna på grund av en otydlig ansvarsfördelning mellan vårdinsatserna och undervisningen. Det skriver Joar Forssell (L) i en replik.

Det är dags att göra upp med skolans datorberoende. För vad signalerar vi när vi å ena sidan bråkar om skärmtiden hemma, samtidigt som vi ger barnen en skola de inte klarar utan surfplattor och datorer? Bort med individuella skärmar för låg- och mellanstadiet och in med en skärmfri undervisning, skriver Kristdemokraterna Ebba Busch och…