Regeringens skolsatsning på 4,3 miljarder kronor för 2026 har mött skarp kritik i Stockholm. Stadens rödgröna styre kallar det hela en bluff.– Om man kollar på vad som faktiskt går till klassrummen är det försvinnande lite, säger Emilia Bjuggren (S).

No excuses-skolor gynnar även elever som inte väljer dem. Åsa Melander bortser från forskning som utformats för att ta hänsyn till detta, skriver Gabriel Heller Sahlgren i en replik.

”Skolans adel”, ”skrivbordspedagoger” eller ”skolans viktigaste problemlösare”. Åsikterna om specialpedagogerna är många. Vi Lärare går till botten med debatten om specialpedagogerna, efter skolministrarnas utspel.

Fackförbundet Sveriges Lärare organiserar lärare, speciallärare och specialpedagoger. Så här svarar Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, och Mikael Forsberg, specialpedagog och ledamot i Sveriges Lärares styrelse, efter ministrarnas utspel.

”Rösta igenom alla dessa förslag som lärarna och facket har efterfrågat i så många år – eller måste vi vänta i ett helt år till?”, skriver HP Tran.

I detta avsnitt av Skolledarkvarten diskuterar vi regeringens budgetutspel, läroplansförändringar, elevhälsa och förslagen om lärarnas arbetstid. Vilka konsekvenser får det för skolledares uppdrag – och hur kan ett regeringsskifte ändra spelplanen? (webbradio)

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) vill att reglerna för skolor, med tillstånd att undervisa delvis på engelska, ses över. Bland annat föreslås en högre andel undervisning på svenska och krav på att lärare har svensk lärarlegitimation.

För att säkra kvalitet, jämlikhet och en hållbar arbetsmiljö krävs att både stat och kommun tar fullt ansvar för skolans finansiering. Det skriver Anna Olskog, Sveriges lärare.

Flera debattörer påstår felaktigt att regeringen försvagar sexualundervisningen i skolan. I själva verket är arbetet med att förbättra och förtydliga undervisningen i full gång. Det skriver jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i en replik. 

En skola som segregerar elever riskerar att riva isär samhället i stället för att hålla det samman, skriver Erik Cardelus, Fil dr i språkdidaktik och gymnasielärare.

Från det år man fyller 16 år omfattas man av totalförsvarsplikten. En totalförsvarsvecka vore därför lämplig i årskurs nio, kanske under beredskapsveckan, föreslår Josef Sörensson (KD).

Få kommuner ordnar barnomsorg dygnet runt, visar Kommunalarbetarens granskning. Det får Åsa Westlund, (S), att reagera. "Allt talar för att det inte är tillräckligt. Fler behöver erbjuda den här tjänsten för att fler ska kunna ta de jobb som finns", säger hon.