Utbildningsminister Mats Persson vill inte se en språkreform för att byta ut skrivspråkets de/dem till talspråkets dom."Skolan har en viktig uppgift att ge barnen det man inte får med sig hemifrån", säger han till DN.
Nu ger sig även utbildningsminister Mats Persson (L) in i den allt hetare debatten om en eventuell dom-reform i svenska språket. På Twitter skriver han att de/dem inte bör avskaffas.
Samtidigt som regeringen genomför skattesänkningar för 13 miljarder varnar Kulturskolerådet för att sju av tio kulturskolor kommer behöva dra ner platser efter att kulturministern halverat det statliga stödet, skriver Lowe Smith Jonsson på ledarplats.
Norsjö kommun har ökat andelen behöriga lärare på sina skolor och förskolor med 20 procent på några år. Den ovanliga miljonsatsningen på bonusar och bidrag till lärare beskrivs som mycket lyckad.
SV og Rødt ber regjeringen kartlegge skoleforfallet for å få på plass en oppussingsplan. – Skolebygg er et kommunalt ansvar, svarer kunnskapsministeren.
Matematikämnet ska anpassas så att fler väljer att fördjupa sig, ett nationellt frisör- och stylistprogram ska införas och naturkunskap ska ingå i teknikprogrammet. Det är några av de förslag för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som regeringen lägger fram i en proposition till riksdagen.
”Extra anpassningar är ett svek”, menar lärarprofilen Fredrik Sandström. I en debattartikel i Expressen kräver han nu, tillsammans med skoldebattören Filippa Mannerheim, svar av politikerna. ”Vad är syftet med skola om lärandet ändå anpassas bort?”
Dömda brottslingar kan ta jobb på skolor utan personalens eller barnens vetskap. Nu vill M skärpa lagen. "Det handlar om att skydda verksamheter från personer som kan vara potentiellt farliga, att de inte ska ha tillgång till barn", säger Noria Manouchi, (M).
Istället för att ägna sig åt pseudoproblem borde vår skolminister påbörja en kritisk granskning och omprövning av marknadsstyrningen av svensk skola. Det är marknadsskolan och inte “postmodern kunskapssyn” eller “full inkludering” som lett till vikande resultat, sämre arbetsmiljöer, omfattande byråkrati och kontroll, slöseri med skattemedel och växande segregation, skriver Gunnlaugur Magnússon.