Lärarbrist, hotfulla elever och dåliga betyg – i många år har skolan i Sverige beskrivits som kaotisk, och i kris. Hur vill partierna styra upp skolan, nu när vi går till val? Och varför handlar debatten så mycket om friskolorna? (webb-radio)
Lärare är en av de vanligaste yrkestitlarna på årets valsedlar. "Många av Sveriges tyngsta politiker har varit lärare", säger Johan Samuelsson som är docent i historia.
I stället för att jaga fristående skolor bör riksdagen ta sig an de verkliga problemen i svensk skola: svaga kunskapsresultat, psykisk ohälsa, hög frånvaro och dålig arbetsmiljö, skriver debattörerna.
Politiker säger att de satsar på skolan men ändå ökar ständigt lärares och rektorers arbetsbelastning. Nu får det får vara slut på tomma löften. Ökas inte budgetarna för skola och förskola så kommer nedskärningarna att fortsätta. Det skriver representanter för Lärarförbundets lokalavdelningar i Stockholms län.
WHO säger att barn under två år inte ska använda skärmar, alls. Riv upp Miljöpartiets vansinniga reform och låt förskolorna vara skärmfria, skriver Linda Jerneck på ledarplats.
KD vill att skolor som inte står för ”västerländska värden” ska förlora tillståndet. De föreslår nu att läroplanens formulering om ”kristen tradition och västerländsk humanism” tas in i skollagen. "Förslaget kommer ju säkerligen innebära att fler muslimska friskolor kan behöva stänga", säger Christian Carlsson (KD).
På onsdagen röstar riksdagen om att begränsa friskolornas kö-system, enligt Åstrand-utredningens förslag. Men en riksdagsmajoritet väntas säga nej. Nu vädjar lärarfacken till riksdagspolitikerna att i stället rösta ”ja” i vad de menar är en ödesfråga.
Vi noterar att skolministern inte bemöter vår kritik eller redovisar källor för de påståenden vi har ifrågasatt. Det skriver flera debattörer i en slutreplik.