Idéburna skolor drabbas negativt av behovet att reglera det som har blivit en skolmarknad. När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket pengar som möjligt krävs regler. Och reglerna drabbar alla skolor, oavsett ägarnas syfte. Det skriver Annika Hirvonen (MP) i en replik.
Men medan kritiken växer, fortsätter friskolan att expandera. Nu har de siktat in sig på att köpa upp kommunala fastigheter. Det skriver Zina Al-Dewany på ledarplats.
En god grundläggande utbildning är en nyckel till ett tryggt och delaktigt liv. Den öppnar dörren till fortsatta studier och framtida arbetsliv. Skolan ger förutsättningar att klara motgångar och ökar chansen till jobb och självförsörjning, skriver Gudrun Brunegård (KD).
Några timmars extra läxhjälp och möjlighet att plugga i kapp på loven – det är nya förslag från regeringens håll för att täcka upp kunskapsglappen i grundskolans årskurs 4-9. Ett bra förslag, men det kommer inte räcka för att mota marknadsskolans kunskapssegregation, skriver Linda Westerlind på ledarplats.
Genom att följa två mellanstadieklasser visar Emma Leijnse att förutsättningarna att lyckas i skolan är väldigt olika. Marit Furn läser ett välgjort reportage om de ökande skillnaderna i svensk skola.
Reportern Emma Leijnse har följt två olika mellanstadieklasser för att ta reda på hur jämlikheten ser ut i den svenska skolan. Skillnaderna i allt är groteska. Vesna Prekopic läser ett oumbärligt samtidsdokument som borde bli en reformistisk blåslampa.
Under de senaste åren har många reformer medfört stora förändringar i styrningen av skolan men förändringarna har också inneburit ett ökat ansvar och större arbetsbörda för rektorer, skriver representater för Alliansen i Linköping.