Likt tidigare valår slänger politikerna nu ut löften om en bättre skola hejvilt. Lärarlönerna ska höjas, fler resurser ska sättas in och skolan ska individualiseras. För vissa elever kanske det bli bra. Andra kommer fortsätta känna sig otrygga och inte få någon studiero. Det viktiga kan inte vara var barnen befinner sig utan vad de…
Otillräcklig finansiering av högskolan leder till försämrad kvalitet. Nu vill vi att regeringen höjer ersättningsbeloppen, skriver Linn Svärd, Sveriges förenade studentkårer, och Araz Farkosh, Göta studentkår.
Elevernas valmöjligheter när det gäller vilka aktiviteter som erbjuds inom ramen för elevens val är i många fall begränsade. Regeringen har därför i en lagrådsremiss föreslagit att elevens val ska tas bort från grundsärskolan och att timmarna bör fördelas mellan de naturorienterande och de samhällsorienterande ämnena.
En del skoldebattörer vill vrida tillbaka klockan och återskapa en pluggskola. Men hur långt tillbaka i tiden vill de gå? Det frågar sig debattören Rolf Ekelund.
Det är rektorerna som är bäst lämpade för att bedöma elevernas behov av stöd. Det hävdar utbildningsminister Anna Ekström i Uppdrag Gransknings uppmärksammade serie ”Bokstavsbarnen” i SVT.
I denna proposition lämnar regeringen förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan, vilket ger positiva effekter såväl för barns utveckling och lärande som för samhället. (pdf)
På vilket sätt gynnas Sverige av att skattepengar försvinner i väg i miljardvinster hos skolkoncernerna och att friskolor kan välja ut de mest lönsamma eleverna? skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i en replik.
Folkbildningsrådet begär mer pengar till folkhögskolan. Ersättningen för en årsplats behöver höjas till 100 000 kronor. Ökningen behövs för att motverka uppsägningar och behålla god kvalitet på kurserna.