Ett betygssystem som stämplar en del barn för livet fungerar inte. Liberalernas partiledare Johan Pehrson måste ändra sig i betygsfrågan om hans parti ska vara kvar i riksdagen, skriver Jörgen Brink.

En del skolor sparar pengar genom att halvera undervisningstiden. Andra visar tydligt att vissa elever inte är välkomna.Trots dessa uppenbara brister kan riksdagspolitikerna inte samla ihop sig för att fatta nödvändiga beslut, skriver DN på ledarplats.

Resten av världen har redan fattat grejen, skattepengar ska inte gå till vinster för skolägare, de ska gå till utbildning. En utbildning som låter barnens behov komma först. Det är nämligen bara i Sverige vi värderar marknadsskolan högre än barnens skolgång, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Alla ska kunna välja och byta skola, men det innebär också att trösklarna för det måste undanröjas. Detta borde vara en av grunderna i en långsiktig uppgörelse i mitten om skolan, skriver Centerpartiets Annie Lööf och Fredrik Christensson.

Vi lyssnar gärna på föräldrarna – och vi vet att de vill stoppa dagens marknadsskola. Replik från lärarförbundens ordföranden Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand.

Den skoldebatt som nu förs sysslar inte med vad eleverna ska lära sig i skolan och vilka former för lärande som ska förekomma utan kretsar nära nog uteslutande kring frågor som rör skolans huvudmannaskap och ekonomi, skriver debattören Rolf Ekelund.

Sveriges Skolledarförbund presenterade redan början av året sin valplattform med titeln Valets viktigaste frågor – för ledarskap i förskola och skola. Här kan du läsa den.

Inga större förändringar är i sikte med tanke på studentprovet och det betyder i praktiken att det andra inhemska språket fortsättningsvis kommer att vara frivilligt.

I debatten om den svenska skolans kvalitetsproblem lyfts 1990-talets systemreformer som centrala bovar. Det är dock att göra det alltför lätt för sig. Skoldebattören Inger Enkvist konstaterar att den negativa spiralen började decennier tidigare.

Konflikten mellan friskolan Römosseskolan i Göteborg och Göteborgs stad fortsätter. Under ett extrainsatt möte i grundskolenämnden på torsdagen beslutades att frågan om de 25 miljoner i skolpeng som dragit in kommer skickas till kommunfullmäktige.

Efter en långdragna konflikten mellan Göteborgs stad och Römosseskolan gav grundskolenämnden på torsdagen sitt besked om skolpengen.

Skolpolitikerna i Göteborg har fattat ett unikt beslut i konflikten om utbetalning av elevpengen till den tidigare muslimskt inriktade Römosseskolan. Frågan om utbetalning ska nu avgöras av högsta instans, kommunfullmäktige – som inte hinner förrän i september.