I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag på åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. (pdf)

Göteborgs stad stramar åt regelverket för elever och föräldrar i den kommunala skolan. Ett så kallat förväntansdokument införs om att, till exempel, använda ”vårdat språk” och ”komma utvilad och i tid” till skolan.

För att höja kunskaperna och stärka jämlikheten får Sveriges skolor dela på 6,55 miljarder kronor nästa år, vilket är en ökning med över 300 miljoner jämfört med 2021.

Politikerna måste sluta blunda för det faktum att besparingar på skolan får förödande konsekvenser för trygghet och studiero, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet. .

I debatten talas det negativt om de stora skolkoncernerna. Vi påstås satsa på ”glädjebetyg”, ha enkla elever och skapa problem i kommunerna. Det gör mig ledsen att våra duktiga medarbetare nästan dagligen utsättas för sådana falska påståenden, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

De som får samhällets förtroende att ansvara för barns utbildning och omsorg ska vara kunniga för uppdraget och lämpliga att genomföra det. I en lagrådsremiss lämnar regeringen nu förslag på åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. De skärpta bestämmelserna ska bland annat förhindra att oseriösa och olämpliga aktörer bedriver…

I hundratals år har de flesta i Sverige kunnat både lyssna, tala, läsa och skriva. Men något är på väg att hända, skriver Anna-Karin Grahn, krönikör och rektor i Lycksele.

Skolsystemet i Sverige är splittrat och likvärdigheten har rasat under ett par årtionden. Kommunerna har väldigt olika förutsättningar och ambitioner och därför bör staten överta huvudansvaret, skriver tre fackliga ledare.

S har skärpt tonen om vinster och det rör sig hos C och L kring skolköer och skolpeng. Men vilka av de politiska förslagen kan egentligen bli verklighet i närtid? SvD reder ut läget för fyra av de mest uppmärksammade frågorna.

Regeringen föreslår i en proposition att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan och lämnar även förslag till andra ändringar i betygssystemet. Syftet med förändringarna är att betygen i framtiden bättre ska spegla elevers kunskaper och främja deras kunskapsutveckling.

Liberalerna vill införa ett obligatoriskt extra år i grundskolan för elever som inte når kraven för behörighet till gymnasieskolan.Enligt förslaget blir det upp till ansvarig rektor att bestämma vilka som ska gå det extra året.

Vill man förstöra ett jämlikt skolväsende är det inte de fria vinstuttagen utan en obligatorisk skolpeng för alla elever som är det viktigaste verktyget. Med hjälp av införandet av en skolpeng av svensk modell skulle det amerikanska skolsystemet marknadiseras sönder, skriver journalisten och läraren Erik Löfgren.