Trots hård kritik från forskare, lärarfacken och Skolverket röstade riksdagen igenom förslaget om betyg från årskurs 4. "Det är inte betyg som är lösningen på problemet i svensk skola. Det är avsaknaden av resurser att ge varje elev det stöd hen behöver i sin kunskapsutveckling", säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.
"Det är en viktig utredning, säger Robert Öberg, ombudsman på Riksförbundet FUB. FUB har länge sagt att det behövs en garanti för att elever ska få stöd tidigt. Det är verkligen på tiden, även om garantin kommer införas tidigast 2023.
"Jag hoppas att det blir som det varit förut, det känns läskigt att börja med prov redan nu", säger fjärdeklassaren Helmer Ulvforsen som går på en skola på Frösön. "Jag håller med Helmer. Man behöver längre tid att förbereda sig", säger Zack Myrdhén som också går i fjärde klass.
Betyg redan i årskurs fyra kan bli verklighet på vissa skolor i höst. "Man måste ju fundera på varför man då inför det, det ska ju vara till gagn för elevernas lärande och utveckling och jag ser inte att betyg skulle ändra på det", säger rektor på skolorna i Marieby och Orrviken, Ove Schörling.
Från och med 1 april så blir det möjligt att ge betyg redan i årskurs 4 och 5 i grundskolan och särskolan och från årskurs 5 och 6 i specialskolan. "Bra att det blir så", tycker eleverna Holger och William, som går på Aspebodaskolan i Falun.
Riksdagen beslutade på onsdagen att skolor ska kunna införa betyg redan från årskurs fyra. Något som Tobias Walkert, lärare och aktiv i lärarförbundet, ställer sig kritisk till.
Regeringen vill göra det möjligt för skolor som vill sätta betyg från och med årskurs fyra. Stephan Eriksson, rektor på Europaskolan i Malmköping, tycker inte det är ett bra förslag. "Det blir kontraproduktivt för elever med svårigheter i skolan", säger han.
"Framgångsrika skolor fokusera på kunskapsutveckling - och ett sätt att stötta den är tidigare betyg", säger Roger Haddad (L) riksdagsledamot från Västerås.
I ett mejl till Malmö universitet ifrågasatte riksdagspolitikern Kristina Axén Olin (M) en specifik kurs på lärosätet, rapporterar Universitetsläraren. Hon beklagar nu att hon uttryckt sig ”klumpigt”. "Jag kan väl tänka mig att kursen triggade henne på något sätt", säger Kerstin Tham, rektor på universitetet, till DN.