Sverigedemokraterna har konsekvent arbetat emot folkbildning sedan de kom in i riksdagen. Nu motionerar en SD-ledamot i riksdagen om att ta bort möjligheten till CSN-stöd för studier på folkhögskola. Kommer M och KD stå upp för folkhögskolan? undrar tre debattörer.  

»Är detta verkligen seriöst menat?” undrade Moderaternas skolpolitiske talesperson Kristina Axén Olin i ett mejl till Malmö Universitet och Högskoleämbetet. Kursen hon hade reagerat på heter ”Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning”.

Vi arbetar hårt för att barnen ska garanteras goda studieförutsättningar och upplevd trygghet i både kommunala och fristående skolor, det borde Socialdemokraterna också göra. Tyvärr tycks de göra motsatsen", skriver representanter för SD.

Riksdagen röstade igenom betyg från fyran – trots skarp kritik. Av landets största skolhuvudmän avstår tre av fyra i dagsläget från att gå vidare med reformen. "Sveriges rektorer är smartare än politikerna", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Sedan den 25 februari rekommenderas viss distansundervisning för högstadier och gymnasier. Samtidigt vittnar många unga om att de känner sig isolerade. Nu pekar Jonas Gardell i en kulturartikel på riskerna med distansundervisning – och frågar om beslutet verkligen är evidensbaserat. Utbildningsministern, säger att hon är medveten om att undervisningstypen är påfrestande för unga, men hänvisar…

Utbildningsutskottets andre vice ordförande Kristina Axén Olin (M), frågar i ett mejl till rektor för Malmö universitet om en kurs är ”seriöst menad” och hur universitetet ”har tänkt”. Otillständigt, klåfingrigt och en påminnelse om att den akademiska friheten måste stärkas, är reaktioner från högskolesektorn.

Lärarbrist, underfinansiering och marknadisering är tre av grundproblemen för svensk skola. Varje tid har sina utbildningspolitiska strider. Det är nog ingen strukturell revolution som behövs nu. Det tar för mycket energi. Skolan behöver pengar och personal. Och att bli fridlyst från marknadisering och vinstjakt, skriver Folkbladet.nu på ledarplats.

Allt detta är något vi utan att överdriva kan kalla oss experter på, vi som är förskollärare i förskoleklass. Trampa inte på oss är ni snälla, skriver Monica Frankzén efter regeringens nya besked.

Nu röstar riksdagen för att skolor som vill ska få införa betyg i årskurs fyra. Hör rektor för Ösbyskolan i Värmdö, Ulrika Mjörud som inte vill införa betyg och Maria Sjöstedt, rektor på Pilängsskolan i Landskrona som har prövat och vill fortsätta med betygen från årskurs fyra. (webb-radio)

Vi elevassistenter ska inte utmålas som en onödig kostnad av okunniga skolpolitiker. Vi är en trygghet för många elever. Alla har inte samma förutsättningar i dagens Sverige och det borde alla politiker veta, skriver Peter Magnusson.

Skolkommunalrådet i Göteborgs stad Axel Darvik (L), har retat gallfeber på lärare, rektorer och lärarfack, genom sitt uttalande om att skickliga lärare ska klara av sitt klassrum utan stödpersonal. Läraren.se följer upp Skolsveriges stora snackis.

Den kraftiga ökningen av elevassistenter i den svenska skolan är ett uttryck för en filosofi där skolan alltmer ska anpassa sig till eleverna istället för tvärtom. Långsiktigt är det knappast hållbart, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.