En ny utredning ska undersöka två olika sätt att lösa problemet med Skolverkets sekretessbelagda skoluppgifter som förhindrar publiceringen av betyg, lärartäthet och annan data.

I mitten av sommaren hamnade förslaget om ett professionsprogram på bland annat Sveriges Skolledarförbunds bord. Trots förhoppningar att det ska vara två professionsprogram, ett för skolledare, ett för lärare, föreslår regeringen ett program.

Ska uppgifter om friskolor vara offentliga, på samma sätt som kommunala skolors? Frågan kommer nu att utredas på uppdrag av regeringen.

När Moderaterna i dagarna håller partistämma läggs tyngd och kraft på i stort sett alla politikområden. Med ett undantag – skolpolitiken fattas, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att de betyg som sätts i skolväsendet bättre ska spegla elevers kunskaper och främja elevers kunskapsutveckling. (pdf)

Kristina Axén Olin, Moderaternas skolpolitiska talesperson är själv lärare. Hon reagerar starkt på Lärarförbundets undersökning om våldet i för- och grundskola: "Vi måste sätta in insatserna redan på förskolan", säger hon.

Vad eleverna äter, eller inte äter, påverkar prestationer, humör och ordningen i klassrummen, skriver Altingets krönikör Ola Mårtensson.

Yrkeshögskolan fyller en viktig funktion i kompetensförsörjningen till arbetslivet. Regeringen ger nu en särskild utredare i uppdrag att föreslå de förändringar som krävs i yrkeshögskolans regelverk för att säkerställa den växande utbildningsformens stabila, effektiva och hållbara funktion även för framtiden.

Hökmark försöker blanda bort korten för att inte behöva ta den jobbiga debatten om hur vi styr skolan, skriver Linnea Lindquist i en slutreplik.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag på åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. (pdf)

Göteborgs stad stramar åt regelverket för elever och föräldrar i den kommunala skolan. Ett så kallat förväntansdokument införs om att, till exempel, använda ”vårdat språk” och ”komma utvilad och i tid” till skolan.

För att höja kunskaperna och stärka jämlikheten får Sveriges skolor dela på 6,55 miljarder kronor nästa år, vilket är en ökning med över 300 miljoner jämfört med 2021.