Ifrågasatta Pisa-resultat pressar utbildningsminister Anna Ekström. Den här gången kan hon inte skylla på friskolorna, skriver Lotta Engzell-Larsson på ledarplats.

Med så mycket att reda ut är det knappast läge att försöka avsätta en erkänt kompetent utbildningsminister. Snarare krävs pragmatiskt fokus på att rätta till de fel som begåtts. Och det är inte bara rutinerna kring den återkommande Pisastudien som behöver stramas upp, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Kristina Axén Olin (M), vill att Utbildningsminister Anna Ekström ber om ursäkt. Efter Riksrevisionen kritik mot OECD:s senaste Pisaundersökning tycker hon att regeringen försöker dölja skolans problem. Ebba Busch (KD) talar om manipulation och Jimmie Åkesson (SD) kräver att utbildningsministern avgår, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Det är massiv kritik som Riksrevisionen kommer med i sin granskning av att så hög andel som 11 procent av eleverna undantogs från att delta i det senaste PISA-provet 2018, det som ska mäta elevers kunskaper i en rad ämnen.

Vad är skälen till att det fuskades med Sveriges Pisa-resultat? Är det så att vår skolpolitik styrs i alltför hög grad av internationella jämförelser? Och hur ska vi mäta kunskap egentligen? Peter Wennblad diskuterar med nationalekonomen Magnus Henrekson och Isak Skogstad (L). (webb-radio)

Trots brist på forskningsstöd har idén om stora skolor som det bästa dominerat skoldebatten och regelutvecklingen, skriver företrädare för Centerpartiet som ifrågasätter denna norm.

Riksrevisionens kritik är stenhård: Regeringen följde inte upp de misstänkta felaktigheterna i Pisa-undersökningen 2018 – och skönmålningen av svenska elevers kunskaper kan ha lett till att nödvändiga reformer uteblivit, skriver Expressens ledarredaktion.

Skolverket och generaldirektören Peter Fredriksson får nu massiv kritik för haveriet med den svenska Pisa-studien. Expressen har sökt Fredriksson i ett helt dygn men han vägrar möta oss för en intervju. Här är frågorna som Skolverkets generaldirektör inte vill besvara.

Inför Pisaundersökningen 2018 plockades 11 procent av eleverna bort från proven. Enligt regeringen handlade det om att Sverige tagit emot många nyanlända under 2015. Riksrevisionen menar i sin granskning att Skolverket exkluderat fler grupper, bland annat hemmasittare och elever med svaga skolresultat: "Kan mycket väl vara lika illa som Pisa-raset 2011", säger professor Magnus Henrekson.

LR-ordföranden Åsa Fahlén ser Riksrevisionens kritik mot Pisa-provets urval som besvärande. "Vi behöver tilltro till de här resultaten och siffrorna om vi ska ta skolans kunskapsuppdrag på allvar", säger hon till Skolvärlden.

Men det allvarliga är att betydelsen av Pisa bygger på att mätningarna fungerar som de ska – att de mäter verkligheten. Att skolor har exkluderats tyder på att man i det svenska skolväsendet uppfattar Pisa som en tävling som man ska fuska i. Om så är fallet så slutar mätningen fungera som den ska, skriver…

Utbildningsminister Anna Ekström (S) får stenhård kritik för sin hantering av Pisa 2018. Själv har hon fortsatt förtroende både för OECD:s tidigare utredning och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson – som nu får i uppdrag att se över Pisa-arbetet inför 2022.