350 miljoner extra räcker inte – det behövs miljardbelopp för att hantera kunskapsbortfallet i skolan under pandemin, anser både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.

SVT har frågat tre lärare vad de tycker om regeringens utlovade extrapengar och hur det har varit att undervisa under pandemin.

Regeringen och samarbetspartierna vill få fler nyanlända i jobb. I vårbudgeten satsar man 779 miljoner kronor på så kallade kombinationsutbildningar, yrkesutbildningar som varvas med SFI-studier

Vi lärare befinner oss mitt i stormens öga utan något livbälte i sikte. Och regeringen med utbildningsministern Anna Ekström i spetsen har släppt taget om rodret, skriver läraren Linda Nieuwenhuizen.

Vill du bli lärare i historia – utan att ha läst ämnet på högskolan? Eller är du arkitekt men vill undervisa i matte? Inga problem, med regeringens och januaripartiernas nya förslag till snabbspår till lärarleget

Skolan ska få ytterligare 350 miljoner kronor för att hantera pandemins konsekvenser för lärandet. Det har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om. Pengarna ska bland annat gå till utökad lovskola.

Pandemin har fått negativa konsekvenser för barn och elever. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att bland annat erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin tillför regeringen i vårändringsbudgeten för 2021 ytterligare 350 miljoner kronor. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, C och L.

S i Stockholms stad vill starta ett gymnasium inriktat på it-teknologi. I motionen föreslås ett gymnasium med flera utbildningar för att mäta arbetsmarknadens behov av digital kompetens. Men den blågröna majoriteten säger nej.

Programmering och digital kunskap behöver lyftas mer i skolan. Det skriver flera företrädare för techbranschen i ett öppet brev till utbildningsminister Anna Ekström. "I dag är intresset snedfördelat och där har skolan en viktig kompensatorisk roll", säger Åsa Zetterberg, It & Telekomföretagen.

Skolan har dragit ner kraftigt på läromedel de senaste årtiondena. Besparingen slår särskilt hårt mot elever från hem där bokhyllorna inte dignar av böcker. Det är en farlig utveckling som äventyrar kvaliteten och underminerar likvärdigheten, skriver Mats Wingborg på ledarplats.