Staten behöver kliva fram och ta ett större ansvar för skolans finansiering och för gymnasieskolans regionalisering. Det skriver Sveriges Skolledarförbund i sina remissvar på två mycket avgörande utredningar för skolan.
Från och med den 30:e november får statliga universitet och högskolor höja antagningskraven till lärarutbildningen, till exempel med lämplighetsprov. I Karlstad har ansvariga varit kritiska till reformen för att den kostar mycket med oklart värde, men Roger Haddad (L), tror stenhårt att ett prov skulle höga utbildningens status.
Frågan om vinsterna i välfärden har lyfts av både V och S. Men inget av partierna till vänster har på allvar gjort frågan om skolan till den viktigaste valfrågan, skriver lärarna Fredrik Lundin och Maria Hilber.
Linnea Lindquist är rektor på kommunala Hammarkullsskolan i Göteborg och har tillsammans med bland annat tankesmedjan Balans lyckats börja vända opinionen i skoldebatten. Dessa debattörer menar att det inte handlar om att vara emot valfrihet i skolan, utan mot ett system som på ett dramatiskt sätt håller på att dra isär samhället, skriver Aftonbladet på…
Kraven på lärarna måste minska under pandemin. Därför har Lärarförbundet skickat en skrivelse till regeringen med krav på åtgärder för att minska den oerhörda arbetsbelastning som i dag är lärares vardag. Bland annat bör det blir möjligt att avstå från att sätta betyg i årskurs 6 till 8 och kravet på att genomföra utvecklingssamtal bör…
Det är osäkert om förslaget att slopa kötiden till friskolor skulle kunna få stöd i riksdagen. På måndag går remisstiden ut för utredningen om att öka likvärdigheten i skolan. Utredningens förslag om att slopa kötiden stöds som det ser ut nu enbart av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Centerpartiet har inte givit besked i frågan än.
Sveriges kommuner och regioner ställer sig kritiskt till flera av likvärdighetsutredningens förslag om hur segregationen i den svenska skolan ska brytas. Förslaget att införa kvoter i stället för kötid till populära friskolor avfärdas.
Politiken behöver bita i det sura äpplet och inse att skolpengssystemet var feltänkt från början. Den extrema etableringsfrihet som systemet skapat är osund, skriver Erik Söderlind, advokat och specialist inom konkurrensrätt.