Vad man än gör bör man inte sänka kraven på eleverna. Det är det sista svensk skola behöver, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Utbildningsminister Anna Ekström säger att vi inte kan fortsätta lappa och laga i svenska skolsystemet. Ändå är det just det som regeringen nu gör, skriver Daniel Riazat (V).

Problemet är att mer än 15 procent av alla elever inte får gymnasiebehörighet, skriver Gunnar Hökmark (M).

Det är nu upp till varje riksdagsledamot att ta ett personligt ansvar för att skolan inte ska fortsätta drabbas av pandemins skadeverkningar, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Enskilda skolor med problem hängs inte sällan ut i media, och skuld läggs på skolans rektor – detta trots att problemen ofta härrör från en helt annan nivå, huvudmannanivån, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala Universitet och forskare vid Universitetet i Oslo.

Nu börjar valåret på riktigt och det är upp till oss som jobbar och verkar inom folkhögskolan att sätta det politiska samtalet om folkhögskolan, skriver tidningen Folkhögskolan på ledarplats.

Om skolpengen sänks för mindre bygdefriskolor så kommer många att behöva stängas. Detta går inte att komma runt, skriver Sten Tolgfors i en slutreplik om friskolorna.

Den som vill att yrkesprogrammen i gymnasiet blir mer attraktiva gör fel i att göra dem högskoleförberedande, skriver Anela Murguz i en ledare.

Bristen på läromedel beror inte på att Sveriges rektorer skulle hysa ett agg mot nya läroböcker. Snarare saknas det ekonomiska resurser för att dessa ska kunna köpas in, skriver Hannes Snabb, Liberala Studenter.

Märker ni att det rör på sig i den svenska skoldebatten? I veckan presenterade regeringen flera förslag för en likvärdig skola och frågan kommer sannolikt att bli en av de hetare på Centerstämman senare i höst, skriver DN på ledarplats.

KD: Otryggheten måste bort – ge lärarna tydligare befogenheter i skollagen.

Till det vänstern klassar som orättvisor kan nu läggas olikheter i betyg och bedömning.