Matchningsproblem, lågt utbud och färre andel sökande. Det är de stora bristerna i dagens svenska gymnasiala yrkesutbildning vilket skapar stora utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen. Det visar en färsk rapport från Svenskt Näringsliv.

Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder. Ska Sverige ha både bättre och säkrare undervisning under pandemitiden behöver vi förlänga jullovet, införa krav på munskydd, tvåskift och febertest, skriver Douglas Thor (Muf).

Nästa vecka avser regeringen besluta om forsknings- och innovationspropositionen. Som ett led i utvecklingen av den strategiska forskningspolitiken kommer regeringen att presentera sin avsikt att Mälardalens högskola ska bli Mälardalens universitet.

Sveriges framtid som kunskapsnation står och faller med kvaliteten på forskning och utbildning. Men utvecklingen inom högskoleväsendet är illavarslande, skriver Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Regeringen backar från att sänka försörjningskravet för ensamkommande som studerat på gymnasiet.Detta efter en omröstning i riksdagen på onsdagen.

Debatten om friskolornas vinstuttag har blossat upp på nytt. Den här gången är huvudämnet friskolornas påstådda roll i skolsegregationen. Det är obegripligt att skolföretag som bedriver verksamhet som uppenbarligen är efterfrågade framställs som ett av skolans största problem, skriver Bijan Fahimi, VD Tellusgruppen.

Barnen Där Borta antas lida under kadaverdisciplin och bara blir duktiga på ett fyrkantigt, oanvändbart sätt. Men tänk om hållningen att vi ingenting har att lära av andra kulturer bara är ett uttryck för dum chauvinistisk arrogans? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Regeringen vill göra lättnader i gymnasielagen vilket öppnar för att fler unga ensamkommande kan få stanna i Sverige. Moderaterna är kritiska till förslaget och menar att det i praktiken leder till en total amnesti.

Kritiken mot förslagen i Björn Åstrands utredning om likvärdighet i grundskolan är omfattande. Det framgår av en genomgång av 120 remissvar från myndigheter, kommuner, organisationer och fristående skolor som kommit in till regeringskansliet innan remisstiden gick ut den 30 november, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Debatten om marknadsskolans vara eller icke vara måste i fortsättningen ha perspektivet att kostnader för utbildning måste styras av elevers individuella förutsättningar, och inte tvärtom. Det skriver skoldebattören Linnéa Lindquist och gymnasieläraren Fredrik Lundin.

Det kan aldrig vara skolans ansvar att ensamt minska klyftorna i samhället. Men om skolan ska kunna bidra i det arbetet är det fria skolvalet centralt, skriver M-politiker i Stockholms stad i en replik.

Det stora eländet är att (s) är bakbundet av januariavtalet, där det slås fast att inte ett ont ord ska få uttalas om vinster i välfärden. Just nu ser det därför ut som om (s) är på god väg att missa ett gyllene tillfälle att haka på en plötsligt frisläppt opinion mot marknadsskolan, skriver Göran…