Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna?

Gustav Fridolin: Jag är stolt över det jag fått vara med om att göra.

Lärarbrist, minskad likvärdighet och segregation. Det finns ett antal problem i svensk skola som vi inte kommer åt utan ett kraftfullt statligt ingripande. Men även förändringar av etableringsrätten och skolvalet krävs för större likvärdighet, skriver Per Kornhall.

”Stoppa flumskolan!” Mottot har genomsyrat L-ledaren Jan Björklunds politiska karriär. Men varken alliansen eller de rödgröna har lyckats vända de sjunkande resultaten för svenska elever. I Stefan Löfvens nya regering ska Liberalernas förslag prägla skolan framöver – och de politiska svängarna följer med in i klassrummen.  

Det mest glädjande med överenskommelsen och en ny regering är att det nu finns ett brett stöd för Lärarnas riksförbunds mångåriga krav på att staten tar ansvar för svensk skola. Det blir nu möjligt med en nystart för skolan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Ett fulltaligt utbildningsutskott mötte Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse idag. Utskottet bjöd före jul in förbundet och på mötet redogjorde förbundsordförande Matz Nilsson och första vice ordförande Erica Andrén för förbundets viktigaste frågor; lön, villkor och professionsutveckling.

Trots att de flesta av de konfessionella friskolorna sköter sig exemplariskt är det från politikernas sida viktigt att markera att de är ett icke önskvärt inslag i det vänsterliberala samhällsprojekt som ser ateismen som självklar norm, skriver Svenska Evangeliska Alliansen och Kristna friskolerådet.

Ekonomin går före barnens och personalens bästa när nya förskolor byggs. Det anser förskolläraren Christel Mattsson som granskar ritningar.

De fyra partiernas överenskommelse kan slå den klubbade M/KD-budgeten ur spel. Det gör att framtiden för betygsbeslut inom skola och vårdsatsningar är oviss – totalt hänger satsningar för 5 miljarder i luften. "Det är bekymmersamt", säger chefsekonom Annika Wallenskog på SKL.

Tre frågor till Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet och den skolminister som under förra mandatperioden lät ta fram riktmärken för mindre barngrupper.

De största kommunerna bygger förskoleavdelningar med plats för 18 till 20 barn. Trots att Skolverkets riktlinjer säger att barngrupperna ska vara betydligt mindre.

Sveriges kommuner och landsting är "starkt kritiska" till att svenska skolan skulle få en statlig finansiering, som var en del av överenskommelsen mellan S, MP, C och L. "En bra skola behöver utvecklas utifrån de lokala behoven", säger SKL:s ordförande Lena Micko.