Regeringen har gjort stora satsningar på fler anställda i skolan. I vårändringsbudgeten för 2019 föreslår regeringen att 475 miljoner kronor ska anslås till ett statsbidrag för att fler lärarassistenter ska kunna anställas. Syftet är att lärarna i större utsträckning ska kunna fokusera på undervisningen. Nu får Skolverket i uppdrag att ta fram stödmaterial för hur…

Samma politiker som lägger förslag om hur skolorna ska hantera alltifrån mobiltelefoner till föräldrakontakt fortsätter försvara ett system där de själva inte kan vare sig ta eller kräva ansvar för stora brister. Det håller inte, skriver Johan Enfeldt, tidigare L-politiker i kommun och landsting.

På två år har antalet utbildningar till lärarassistent på folkhögskolor mer än tredubblats. Nu satsar regeringen 475 miljoner kr på att anställa fler lärar­assistenter. Men det finns varningar om att det går allt för snabbt och att det saknas nationella riktlinjer för vad en lärar­assistent ska göra.

Det är fortfarande oklart hur Hörby ska kunna genomföra den besparing på modersmålsundervisning som klubbades igenom hösten 2018. I en ny policy skärper kommunen kraven på vilka elever som ska erbjudas modersmål. Men modersmålsläraren Farid Shar ställer sig frågande till policyns innehåll. (webb-radio)

Skolan saknar 20 miljarder, enligt SKL. Men samarbetspartierna är splittrade och vill inte lova mer pengar. Samtidigt planerar medlemmarna i de olika upproren en ny marsch i höst.

Nu har Skolverket fått i uppdrag att ta fram instruktioner för hur rektorer och huvudmän kan jobba med lärarassistenter.

Att utan förvarning mitt under pågående verksamhetsår sänka ersättningarna till lärlingsföretag är under all kritik, skriver Marcus Strömberg, Academedia, och Günther Mårder, Företagarna.

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt. I Kristianstad har man lagt ner franskan i såväl mellan- som högstadiet. Samtidigt kämpar Gällivare för att även i elever i glesbygden ska få tillgång till språkundervisning.

Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Ordningsomdöme. För vems skull? Inte för lärarnas, och inte för elevernas heller. Det menar Christina Hultén, förstelärare i årskurs 4-6 i en skola i Malmö.

Sju av tio lärare är tveksamma, eller mycket tveksamma, till att ordningsomdömen skulle bidra till att minska stöket i skolan. Det visar en ny undersökning som Lärarförbundet har tagit fram.

En majoritet i riksdagen – bestående av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna – vill införa skriftliga ordningsomdömen. Regeringen är däremot ovilligt inställd till åtgärden. En majoritet av Lärarförbundets medlemmar tror heller inte att förslaget skulle ha någon effekt, enligt Lärarförbundets egen enkät.