Skolfrågor tappade mark i årets valrörelse. De brukar annars vara de viktigaste frågorna över tid för svenska väljare vid sidan av vård- och omsorgsfrågor. Det visar en ny rapport, där 100 forskare har analyserat valet.

Sverige tappar mark internationellt när vi inte har fungerande kompetensförsörjning. Därför föreslår vi tre reformer som kan lösa problemen och regeringen måste nu på allvar göra något för skolan, skriver Ulf Lindberg och Frida Andersson på Teknikföretagen.

Sverige riskerar att bli eftersatt som innovationsland om inte nästa regering tar frågorna om forskning och utbildning på allvar, det varnar nu Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, för. IVA efterlyser fler reformer bland annat att mer pengar ska gå till just undervisningsdelen på landets högskolor och universitet.

Till politiken vill jag föreslå att istället ta itu med skolmarknadens påverkan och tilltron till läroplanens i skrift formulerade kunskapskrav som i ett gemensamt plundringståg minskat likvärdigheten. Detta har det senaste decenniet lett till att man försökt parera bristerna med en gigantisk kontrollapparat som enbart resulterat i brist på tillit, ökad dokumentation och utbrända lärare.…

Allt färre söker till högskoleförberedande konstskolor. "De här utbildningarna är viktiga", säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).

Vad kommer nästa utbildningsminister att heta? Björklund? Fridolin? Björkolin? Spelar det någon roll om alla bara duttar? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Bland de nyvalda finns många lärare. Men riksdagsledamöterna tror inte att skolan får större utrymme i den politiska debatten.

Ordningen måste återställas i dessa skolor. En viktig åtgärd är möjligheten att stänga av elever som bryter mot ordningsreglerna. Därtill måste elevinflytandet slopas, skriver Isak Skogstad i Göteborgsposten.

Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Resultatet från årets skolval tyder på att eleverna i Stockholms län inte håller med sina föräldrar.

Lärarbristen innebär att lärarlönerna stiger kraftigt. Det är bra, men det betyder också att det blir mer attraktivt för lärare som undervisar i blivande lärare på högskolan att ta jobb i grundskolan och gymnasiet. Med lärarbrist på lärarutbildningen lägger vi krokben för skolans bemanning också framöver, skriver prefekten B-O Molander.

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.