Riksdagspartierna vill att mer görs mot hot och våld i skolan. Men de är oeniga om flera åtgärder.

Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall, skriver fyra elever i Huddinge.

Redan i år kommer landets kommuner att få 475 miljoner kronor för att anställa lärarassistenter. Satsningen har drivits igenom av Liberalerna i förhandling med regeringen inför den vårbudget som kommer att presenteras i nästa vecka.

Förslaget från rektorn på Kramforsskolan att kunna anställa obehöriga lärare under en längre tid får inget stöd hos utbildningsminister Anna Ekström.

Att visa hur handlingar får konsekvenser är att rusta för ett liv som vuxen i ett demokratiskt samhälle. Under fredagens riksdagsdebatt om hot och våld mot lärare och rektorer behöver Anna Ekström därför konkretisera hur detta problem ska åtgärdas, skriver Vesna Prekopic på ledarplats.

Samhällets svek mot de unga inleddes på 90-talet då skolorna kommunaliserades. Sedan kom finanskrisen och friskolereformen. Krisande kommuner tvingades spara pengar på skolan som sedan konkurrensutsattes. Fräsiga friskolor tävlade med fattiga kommunala konkurrenter. Eleverna valde olika skolor och de gamla sammanhållna klasserna splittrades upp. Skolvalet blev en ny klassmarkör, skriver Eva Franchell på ledarplats.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson ställdes under torsdagen till svars i KU för hur regeringen hanterat gymnasielagen. Det är SD:s Mattias Karlsson som ställt frågor till regeringen om hanteringen av gymnasielagen, som har gett en ny möjlighet för ensamkommande ungdomar att få uppehållstillstånd.

Mindre detaljstyrning och ökad tillit mellan stat och kommun. Bara så kan kommunerna klara skolan när det ekonomiska läget blir tuffare, menar Annika Wallenskog.

Växjö inför krav på godkända betyg i matte och svenska för att ansöka om ett feriejobb i kommunen – annars får man gå i sommarskola först. Men facket är kritiskt och menar att reformen kan få negativa konsekvenser för både lärare och elever.

Lärare och föräldrar har samma mål att få varje barn genom skolan med goda skolresultat. Men kommunerna måste ge realistiska förutsättningar för skolan och lärarkåren att arbeta, skriver Jiang millington, Föräldranätverket Barn i Behov och Alexander Skytte, lärare, initiativtagare till Lärarmarschen i en gemensam debattartikel.

Att införa ordningsbetyg skulle innebära en ännu större stress för lärarna. Dokumentationsbördan är redan enorm. Lärarförbundet är starkt kritiskt mot förslaget.

Lärare och fack är kritiska till förslaget om ordningsomdömen. I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge. "Jag tycker det fungerar bra med betygen", säger läraren Anders Lundblad.