En ny utbildningsminister har många uppgifter framför sig och för att bara nämna några: läroplanerna måste skrivas om, skollagen kompletteras, lärarutbildningen reformeras, och skolledarutbildningen ses över, skriver Inger Enkvist.

Inkluderingstanken, att alla barn, oavsett förutsättningar, ska gå i samma klass, har gått för långt. De barn som har det svårast har i stället stängts ute från möjligheten att få med sig kunskaper. Inrätta fler särskilda undervisningsgrupper, låt fler elever gå ett extra år och satsa på fler speciallärare, föreslår Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Isak Skogstad, sluta sprida myter. Det du skriver stämmer inte. Kvibergsskolan experimenterar inte med elever och den har visst klassrum. Hur mycket du än påstår att den inte har klassrum blir det inget annat än lögn, skriver läraren och skolkommunalrådet Karin Pleijel (MP).

Det svenska utbildningssystemets relativistiska kunskapssyn riskerar att urholka tilliten i samhället, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Liberalerna har sedan lång tid tillbaka jobbat efter devisen att klassresan ska börja i klassrummet. På samma sätt måste integrationen börja i förskolan. För att kunna göra resan in i det svenska språket och det svenska samhället måste språkträningen börja tidigt, skriver Gulan Avci, Liberalerna.

Moderaterna vill satsa 100 miljoner kronor för att rekrytera 5.000 lärare från utlandet för att motverka lärarbristen i den svenska skolan. Det är en av satsningarna i partiets skuggbudget.

Ekot har bett våra åtta partiledare i riksdagen välja en plats som säger något om deras respektive partis politik. Vi kallar serien Mitt Sverige. Partiledarna motiverar sina val och resonerar kring sina drivkrafter i det politiska arbetet. Här följer Helena Groll med Ulf Kristersson (M) till Strängnäs.

Skolan Kronan i Trollhättan skulle få elever från alla stadsdelar att komma dit. Så blev det inte – nu finns det politiska förslag om att flytta elever eller lägga ner skolan.

Diskussionerna borde handla om hur skolorna som väljs bort ska bli tillräckligt attraktiva för att resursstarka föräldrar ska välja dessa till sina barn, exempelvis genom att öronmärka pengar till dessa skolor. Om det inte är möjligt, utan lärare känner att de bör uppmana ambitiösa elever att byta skola, vilket en tjej i inslaget berättar att…

Medarbetarenkäter vid en rad högskolor visar överraskande nog att sexuella trakasserier knappt förekommer och nästan aldrig är grova. Det finns därför varken stöd för teorin om en generell könsmaktsordning vid högskolorna eller för regeringens satsning på så kallad jämställdhetsintegrering, skriver flera debattörer.

Kvibergsskolan har väckt starka känslor redan innan de första eleverna hunnit börja. Nu vill Demokraterna att kommunfullmäktige kräver förändring.

Det finns betydligt större störningar än elevernas mobiltelefoner som behöver åtgärdas i skolan. Politiker och skolhuvudmän bör exempelvis skapa förutsättningar för att drastiskt sänka elevantalet i klasser med svårigheter, skriver Thomas Bushby, frilansjournalist och speciallärare.