Ett högt reformtempo har inget värde i sig om skolorna saknar förutsättningar att genomföra reformerna, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, i en slutreplik.
Skolan behöver inte ännu en mandatperiod fylld av nya uppdrag utan motsvarande förutsättningar, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman från Sveriges Skolledare.
2028 blir grundskolan tioårig, i senaste avsnittet pratar vi om hur det påverkar förskolan. Vad händer med det lekfulla lärandet, får alla barn plats i den nya grundskolan – och vad innebär reformen för lärarna i förskola? (webbradio)
Tioårig grundskola, nytt betygssystem, reglering av lärares undervisnings- och planeringstid samt nya läro- och kursplaner för grundskolan. Det är bara några av alla reformer som är på gång att införas i Sverige, skriver Moa Duvarci Engman i en ledare i Skolportens magasin.
Om vi genomför en viktig reform nu tar det nio år innan de eleverna når den ålder att de mäts – det är viktigt att hålla i tankarna inför nya reformer, skriver Per Kornhall efter det nedslående Pisa-resultatet.
Miljöpartiet vill pausa utredningarna och i stället forma en skolberedning som motsvarar det helhetsgrepp som försvarsberedningen tar för försvarspolitiken. ”Svensk skola tar skada av att reformer pressas igenom med svag förankring i högt tempo”, skriver Camilla Hansén, utbilningspolitisk talesperson.
Problemet för svenska skolan är att vi ofta genomför stora förändringar utan att ta reda på om de fungerar. Om reformer ska skapa förbättring måste vi veta vilka effekter de har, skriver skolforskare.
Varför ska man gå i skolan: för att få höga betyg eller för att faktiskt lära sig något? Medan politiker driver fram en skola besatt av provresultat – vilket fungerar sisådär enligt nya Pisa-undersökningen – trängs skolans verkliga uppdrag undan. Den som kallar detta för en kunskapsskola förstår inte vad det betyder, skriver forskarna Magnus…