Nu kan lärare få större frihet att anpassa undervisningen efter de elever man har, skriver Per Kornhall i en krönika.

Kommunaliseringen och friskolereformen har påverkat deras självständighet. Läraren Patrik Andersson vill ge makten över yrket tillbaka till lärarna själva.

Blivande gymnasieelever i hela landet kan räkna med hårdare konkurrens om platserna på vissa program. Gymnasiet styrs nu om – för att fler elever ska gå yrkesprogram.Skriande behov av anställda inom vård, omsorg, teknik och tillverkning ligger bakom förändringen.

En 30 år gammal reform skrotas när ämnesbetygen nästa år återinförs med den nya läroplanen för gymnasiet, Gy25. Syftet är bland annat att betygen bättre ska visa elevens kunskaper. Redan nu har skolorna börjat förbereda sig för övergången.

För att skapa goda förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning bör det första steget vara att så många som möjligt klarar sina utbildningar, både när det gäller teorifokuserade utbildningar men inte minst gymnasiala yrkesutbildningar, skriver Anna Hedberg, Regionchef, Svenskt Näringsliv Värmland.

Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans har läst boken ”Jakten på skolan” och ser två viktiga aspekter att lyfta i debatten om reformeringen av skolan.

Regeringen behöver genomföra reformer som säger farväl till New Public Management. Ett sammanhållet nationellt skolsystem behöver upprättas, där staten reglerar verksamhetens ramfaktorer så att vi lärare kan fokusera på vårt kärnuppdrag, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare, i en ledare.

Skolledare förbereder sig inför den nya gymnasiereformen Gy 25 där ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg. Experterna Anna Karlefjärd och Pernilla Lundgren hoppas att reformen ökar fokuset på undervisningen snarare än betygskriterierna.

Førsteklassinger leker for lite, viser evalueringen av seksårsreformen fra 1997. Lovis og Melissa synes det var skummelt å gå fra barnehagen til skolen.

När den statligt regelstyrda skolan avskaffades på 90-talet öppnade det upp för skojare. Det är dags för staten att återigen reglera vad en skola är, bland annat genom att införa ett maxtak på klasstorlekar, skriver Lotta Edholm (L), Johan Pehrson (L) och Fredrik Malm (L).

Ni gange har børne- og undervisningsministeren afleveret sin årlige statusredegørelse for, om folkeskolen har nået de resultatmål for folkeskolen, som blev fastlagt med folkeskolereformen. Og for niende gang er svaret nej.

Regeringen har gjort flera utspel om skolreformer. Men det saknas visioner. Samtidigt går skolan i en nedgående spiral av absurditet, efter absurditet. Det skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala Universitet.