Kanske är det en evig sanning: reformers oavsedda konsekvenser är alltid väsentligt fler och ibland långt värre än de avsedda. Desto större anledning att genomföra förändringar med sans, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Hur har svensk skola påverkats av de strukturella förändringar som skett under de senaste 30 åren, och då framförallt av friskolereformen? SvD:s Paulina Neuding diskuterar med Karin Grundberg-Wolodarski, författare till boken "Experimentet: så blev den svenska skolan en av världens mest avreglerade".(webb-radio)

Att inte lyfta fram skolan i vårändringsbudgeten är upprörande, skriver Matz Nilsson, som vill att alla partiledare och skolpolitiker kommer överens om viktiga skolreformer - nu.

Friskolereformen skulle leda till fler valmöjligheter och en levande landsbygd. Men majoriteten av ansökningarna till Skolinspektionen kommer från skolkoncernerna. Skoldebattören Linnéa Lindquist ger sin bild av orsaken.

Per Kornhall, oberoende skolexpert, författare och bloggare på skolvärlden, skriver om den undangömda rapporten från OECD och vad hans besök i Chile mynnade ut i.

Runt om i Sverige gläds elever och föräldrar åt den valfrihet och de möjligheter friskole­reformen har öppnat upp. Att kalla reformen för ett misslyckande är att bortse från allt detta, skriver Ulla Hamilton i en replik.

Det giver mange flere mennesker muligheden for at komme ind på deres drømmestudie, mener gymnasieelev.

Reformkommissionen anbefaler at 9,0 fremover skal være den højeste adgangskvotient til videregående uddannelser.

Utan rimliga villkor för landets rektorer riskerar många skolreformer att falla platt. Malmömoderaternas förslag riskerar bli ett slag i luften, då det stora problemet inte är att rektorer stannar för länge på sina poster utan tvärtom. I stället bör man kolla på lösningar som rektorsaspiranter, skriver krönikören Ola Mårtensson.

Flera gymnasieämnen kan splittras och helt nya ämnen skapas, vilket i sin tur kommer att påverka lärarnas behörighet. Det står klart när Skolverket nu presenterar sitt första förslag av den stora gymnasiereformen där ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg.

Under stortingshøringen tirsdag var det bred oppslutning om behovet for en reform i ungdomsskolen. Men KS er kritiske til reform. Elevorganisasjonen oppfordrer til utredning i stedet for en reform i hui og hast.