Det är inte kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolereformen som utlöste de sjunkande resultaten i svensk skola. Trenden med allt sämre kunskaper började innan reformerna genomfördes. Det är kontentan i en ny rapport ifrån IFAU.

Det målrelaterade betygssystemet har inneburit att färre går färdigt gymnasiet, att färre går igenom grundskolan, och att vi har fått en betygsinflation. Om detta pratar inga politiker, skriver Emma Leijnse.

Nedgången i skolresultat påbörjades före 1990-talets skolreformer. Om de förstärkt nedgången eller bromsat den har inte IFAU, som nu kommer med en omfattande rapport, svar på.

En ny rapport från IFAU visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.

Dåliga resultat i svenska skolan går varken att skylla på kommunalisering eller fritt skolval. Enligt en ny rapport började resultaten sjunka innan reformerna på 90-talet.

Idag presenterade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) sin granskning av utvecklingen i skolan efter 1990-talets skolreformer. Granskningen visar att de fallande skolresultaten påbörjades före dessa skolreformer. Detta är väl känt för oss i Lärarnas Riksförbund.

I skymundan av den stora kommunaliseringsutredningen, presenterades utredningen Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer i våras. Utredaren Per Thullberg presenterade en rad förslag om hur reformer på skolans område bör vila på en ordentlig kunskapsgrund. Sveriges Skolledarförbund håller med i sitt remissvar på utredningen.

En nationell utbildningspolitik som kännetecknas av stora och snabba reformer som beslutas och sjösätts utan tillräcklig underliggande analys riskerar att bli mer eller mindre verkningslös. Den riskerar också att dra fokus och resurser från det som har verklig betydelse för lärandet och resultaten, nämligen uppbyggnad och utveckling av kompetens hos lärare och skolledare.

Väl planerade reformer har större chans att lyckas. SKL ställer sig därför bakom utredningen Utvärdera för utveckling som föreslår systematisk utvärdering av reformer på skolans område.

Statistik läcker nu ut från en kommun i taget. Det gäller den första årskullen som gått på yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan GY11. Vi i MP säger ”vad var det jag sa”, när vi ser de alarmerande resultaten, skriver Johan Svensk (MP), m.fl.

Skolan måste ha radar och GPS, varje skolreform bör ha ett tydligt utvärderingsbart syfte, styrdokumenten behöver bli mer konkreta och skolutveckling ska inkludera lärarna. Det skriver Helena von Schantz och Johan Kant.

I snart åtta år har Jan Björklund och regeringen Reinfeldt genomfört sin reformtäta skolpolitik. Ibland har det gnisslats ordentligt både inom och utanför lärarkåren. "Det stormar alltid runt utbildningspolitik, för det finns väldigt många olika uppfattningar. Det är jag medveten om", säger han till Skolvärlden i en längre intervju.