"Nu vill vi ha reformfrid", säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting till Dagens Samhälle. Han syftar på alla stora reformer, nya läroplaner, ny skollag och nytt betygssystem som genomförts under senare år.

Jonas Linderoth efterlyser en återupprättelse av den undervisande lärarrollen. Och vill se en konstruktiv dialog om skolans svåra utmaningar, snarare än en akademisk vendetta. Här svarar han på Tomas Kroksmarks debattinlägg.

Gustav Fridolins trendord kommer inte att påverka kvinnors liv särskilt. Att ge tjejer som väljer att läsa vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet dåligt samvete för att de utgör ett hinder för jämställdhetspolitiska mål är ingen feministisk satsning, skriver Karin Pihl på ledarplats.

Skolledarna i Skellefteå får kritik för regeringens och lärarfackens reform.

I decennier har svensk pedagogik syftat till allt annat än att höja elevernas kunskaper. Vi har därmed fått den skola vi förtjänar, skriver Gabriel Heller Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning och tankesmedjan ECEPR. Nu riktas fokus återigen mot annat än kunskap. Vem tar ställning för en skola med klassiskt lärande i centrum?

Den vanligaste missuppfattningen tycks vara att valfrihetsreformen orsakade kvalitetsförsämringarna i den svenska skolan, skriver Janerik Larssoni SvD.

Om vi inte kan förändra skolsystemet från grunden så att alla barns behov kan tillgodoses, menar jag att vi måste vara flexibla och skapa alternativa möjligheter som ger tillbaka barnen deras rätt att lära sig det de behöver där de bäst kan göra det. Inlägget Skapa flexibilitet och alternativa vägar i skolan dök först upp…

Två problem hotar Sveriges långsiktiga produktivitetstillväxt. Det första är de dåliga skolresultaten och den bristande vuxenfortbildningen. Det andra är de regelverk som hotar den digitala ekonomin. Det krävs reformer för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft, skriver digitaliseringsforskaren Mårten Blix.

Björn Åstrand är mannen som har regeringens uppdrag att utreda hur lärarprofessionens attraktivitet ska ökas. Hans arbete har just kommit igång, men en sak har han redan klart för sig – det behövs mindre politik och mer verkstad i svensk skola.

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Skolans effektivitet går inte att förenkla till traditionell katederundervisning kontra moderiktiga pedagogiska rön. Tvärtom. Skolreformer och läroplanen har alltid varit ett sätt att fostra den typ av medborgare som dess samtid kräver, skriver Norran på ledarplats.

Det finns många som klagar på den svenska skolan. Den behöver göras om från grunden. Riv ner, bygg nytt och gör rätt! skriver Lotta Cederqvist, lärare sedan 18 år, numera frilansskribent, på DN Åsikt.