Den nya läroplanen och kursplanerna har tagits emot väl av lärarkåren, men genomförandet har på flera sätt varit problematiskt. Fortfarande finns problemområden. Det visar en utvärdering som Skolverket har gjort.

Den nya läroplanen och kunskapskraven är tydligare och mer användbara än de gamla. Det anser en stor majoritet av landets högstadielärare. Men de ser också problem med betygsättning och ökade krav på dokumentation. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Regeringen har tillsatt en kommitté för att ta fram långsiktiga lösningar för validering av kunskaper inom olika yrken och på olika nivåer.

Hur Sverige ser ut om trettio år beror på hur den demografiska utmaningen hanteras, och hur vården, skolan och omsorgen moderniseras. Sanningen är att de flesta av de senaste decenniernas reformer varit verkningslösa. Vi måste inte minst använda data om välfärdssystemen på ett nytt sätt, skriver Anders Ekholm, Institutet för Framtidsstudier

I takt med att globaliseringen ökar och konkurrensen blir allt större från världens tillväxtländer så ökar också trycket på Sverige, skriver Alfred Askeljung (C) och Eric Lundvall (C).

Styrning av skolan. Det behövs reformer som stärker skolväsendet och skapar en nationellt likvärdig skola, skriver Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening.

Institutioner som bygger på tvång kan inte reformeras, därför bör vi införa demokratiska skolor med samförståndsbaserad undervisning där lärandet sker på frivillig grund, skriver strategen Jens Peter de Pedro.

Regeringens utbildningssatsningar riskerar att köra in i väggen. Alla ­bygger de på att det finns lärare som kan undervisa, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.  

Resultaten i skolan började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Det är en klen tröst att elevernas kunskapsresultat började falla redan före kommunaliseringen, kommenterar LR-ordföranden Bo Jansson IFAU-rapporten.

Det är inte kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolereformen som utlöste de sjunkande resultaten i svensk skola. Trenden med allt sämre kunskaper började innan reformerna genomfördes. Det är kontentan i en ny rapport ifrån IFAU.

Det målrelaterade betygssystemet har inneburit att färre går färdigt gymnasiet, att färre går igenom grundskolan, och att vi har fått en betygsinflation. Om detta pratar inga politiker, skriver Emma Leijnse.