Många reformer skjuter bredvid målet – och skolan står kvar i gamla strukturer, där terminsindelning och lärarnas arbetstidsavtal är verksamhetens största problem, skriver Susanna Franzén, grundskolerektor.

Avskaffa marknadsskolan och satsa istället på idéburna friskolor utan vinstintresse. Det anser Sveriges Lärare som tillsammans med Idéburna friskolornas riksförbund nu lanserar Friskolereform 2.0.

Regeringen föreslår att fler elever ska få stödundervisning i smågrupper, en del av en omfattande skolreform som kan ersätta dagens extra anpassningar i klassrummet. Rektorn Jonas Anderberg på Fjälkinge skola uttrycker oro över resursbristen, då upp till 40 procent av eleverna kan behöva det nya stödet.

Regeringen kallar paketet för ”de största reformerna för skolan på 30 år”. Ändå är jobbet bara halvfärdigt, skriver Linnea Lindquist.

Generaldirektörerna för Sveriges skolmyndigheter lyfter under Nordiska Skolledarkongressen sin oro för den tidspress som skolledare och skolor ställs inför i reformstormen. "Är tiden för knapp så är det nästintill ett omöjligt uppdrag", säger Marie Axelsson, generaldirektör på Skolinspektionen.

Det nya betygssystemet som kan klubbas i juni har en blind fläck, menar speciallärare Disa Karlsson Malik. ”Ett nytt betygssystem löser inte det grundläggande problemet för de elever som fortfarande undervisas på ett språk de ännu inte fullt ut behärskar”, skriver hon.

Med Sverigelöftet som L och SD ingått finns det nu förutsättningar för att fortsätta driva igenom liberal sakpolitik och förändringar av skolsystemet även under nästa mandatperiod, skriver Simona Mohamsson (L), och Lotta Edholm (L).

 Regeringen lämnade över åtta propositioner på skolområdet till riksdagen på tisdagen. Bland reformerna man går vidare med finns det nya betygssystemet, lärarnas arbets- och planeringstid och nya läroplaner."Det är inte klart förrän det är klart, men vi väntar med spänning på resultatet. Vilka möjligheter har skolledare att ta sig an reformernas avsikter?" frågar sig Ann-Charlotte…

Regeringen har nu överlämnat tio skolpropositioner till riksdagen. SKR är bekymrade över orimlig tidplan, otillräcklig finansiering och risk för att mål om ökad likvärdighet inte uppnås.

SKR oroas både över mängden skolpropositioner som lämnats till riksdagen och de optimistiska tidsplanerna. "Ska reformerna lyckas krävs att regeringen skyndar med omsorg och sätter rimliga tidsramar", säger ordföranden Anders Henriksson.

Senare i vår, ungefär samtidigt som tusentals svenska lärare delar ut betyg till sina elever, väntas riksdagen besluta om ett helt nytt betygssystem – och en reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. Det blir också nya läroplaner, nytt förbättrat stöd och en stärkt lärarroll.

Utredningar och reformförslag duggar tätt över skolan och skolledarna. Och många reformer föreslås träda i kraft redan 2028. Hur ska redan förändringströtta rektorer orka med? Den frågan diskuterades på Nordiska Skolledarkongressen.