Ingenting är viktigare för eleverna än hur deras lärare hanterar sin uppgift i klassrummet. Och ingenting vore mer förödande för det svenska skolväsendet än om de mest engagerade och skickliga valde bort yrket, skriver Johannes Åman i DN.

SKL välkomnar karriärreformen för lärare och statsbidrag för nya lärarlöner. – Bra lärare är den viktigaste faktorn för en bra skola, därför är det positivt att lyfta lärare som bidrar till utvecklingen av skolan, säger Anders Knape, ordförande för SKL.

Regeringens satsning på karriärtjänster möts av positiva reaktioner. Men samtidigt menar många att det inte räcker för att lösa läraryrkets problem.

Två nya karriärsteg införs för lärare – förstelärare och lektor. Staten anslår upp till 800 miljoner om året i statsbidrag till huvudmän som anställer dessa kvalificerade lärare, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Nu lanserar regeringen nya karriärsteg för lärare. De ökade lönerna för förstelärare och lektorer finansieras med statsbidrag. – Läraryrket är Sveriges viktigaste, säger utbildningsminister Jan Björklund.

- Det behövs krafttag för att förbättra rekryteringen till läraryrket. En satsning på karriärtjänster kan även motivera duktiga lärare att stanna kvar inom skolan. Det är samtidigt synd att det ska behövas statliga pengar och en resursslukande central administration för att göra något som varje enskild huvudman egentligen kan göra själv. Så kommenterar Sveriges Skolledarförbunds ordförande…

Vad har kommunaliseringen betytt för elevers resultat, lärare och rektorers arbetsuppgifter och likvärdigheten? Det ska statsvetarprofessor Leif Lewin utreda på regeringens uppdrag. Svar får vi i januari 2014.

Det var fullsatt när lärarorganisationerna och skolpolitiker diskuterade kommunalisering på Kommekmässan i Malmö. Debatten fick bästa möjliga inramning – strax före kom beskedet om att utredningen av kommunaliseringens effekter på skolan skulle bli verklighet.

Biståndsminister Gunilla Karlsson besökte Anders Ljungstedts gymnasium i Vimmerby under torsdagen. Anledningen var att prata om budgetpropositionen för 2013 som framlagts av regeringen.

Det är bättre att elever går ett till två år på gymnasiet än inte alls. Varför räknas man bara om man går tre år och blir högskolebehörig? Vart tog Socialdemokraternas paroll ”alla ska med” vägen? Det skriver Jan Björklund som replik på Ola Asplunds debattartikel tidigare i veckan.