Regeringen vill stärka civilsamhällets roll och öppna för fler samarbeten med ideella aktörer. Men de idéburna skolorna lyser med sin frånvaro i förslagen, skriver Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund, som efterlyser en friskolereform 2.0. 

Liberalerna föreslår en rad behövliga reformer för att återupprätta lärarnas auktoritet. Till skillnad från både S och M har partiet ett genuint intresse för skolan. Lyckas inte integrationen blir det dock svårt att lösa utmaningarna, skriver Håkan Boström i en ledare.

Dagens skoldebatt leder till att den nationella politiken tar sig större frihet att reformera skolan än den annars skulle ha haft, skriver debattörer från SKR och flera elevorganisationer.

Regeringen har redan nu presenterat flera kommande satsningar inom skolområdet. Än har vi inte kunnat läsa budgetpropositionen i detalj, men jag ser fram emot att ta del av mer information. Det skriver Monica Sonde, SKR, i Skolbloggen.

Utbildningsministern reagerar kraftigt på rapporteringen om att skolor som undervisar på engelska inte håller måttet. Hon berättar för DN om tre lagändringar som Liberalerna vill genomföra för att stärka svenskans roll i skolan.

Regeringen kallar budgeten för en ”historisk satsning på skolan” – men kortsiktiga reformer kommer inte förändra att de minskande barnkullarna påverkar förskolan och skolan dramatiskt. Det menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman efter att budgetpropositionen för 2026 presenterats.

Regeringens ”historiskt stora satsning” på skolan är en bluff. Det menar riksdagsmannen Niels Paarup-Petersen (C). "Av de 4,3 miljarder kronor de säger sig satsa är bara en halv miljard kronor nya".

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare, konstaterar att det finns en rad frågetecken kring regeringens satsning på att reglera lärarnas undervisningstid. "Regeringens 2,5 miljarder kronor kommer inte heller att räcka eftersom förutsättningarna i våra skolkommuner ser så olika ut", säger hon.

Regeringen presenterade skolbudgeten i veckan som den största i modern tid, men det ifrågasätts från flera håll.

Sveriges Lärare och de andra medlemmarna i Facken i välfärden kräver ett slut på ”pressmeddelandepengar” – det vill säga nedskärningar som framställs som satsningar. "Det är rimligt att både staten och huvudmännen tar ansvar", säger Pontus Bäckström, Sveriges Lärare.