Demokratin försvagas i världen och misstron växer även i Sverige. När riksdagsskolvalet nu drar igång har vi en unik möjlighet att stärka ungas kunskap, engagemang och framtidstro, skriver Magnus Jägerskog, generaldirektör (MUCF) och Anders Henriksson, ordförande (SKR).

För 20 år sedan var Kärrtorps gymnasium en av Stockholms största och mest populära skolor. I dag är det en skola som få söker till och som snart ska läggas ner. Hur kunde det bli så?

Flera politiska ungdomsförbund upplever ett ökat intresse bland ungdomar att engagera sig politiskt, trots att förbunden inte alltid tillåts komma in i skolorna. Sedan en lagändring 2018 har det blivit svårare att komma in på skolorna för att prata politik.

EU-valets vänstervåg avspeglas inte i skolvalet. Om landets högstadie- och gymnasieeleverna fått bestämma hade SD och M hamnat i topp.

 EU-skolvalet har fått 200 000 elever att engagera sig politiskt och rösta i skolvalet. "Det är glädjande", säger riksdagens talman, Andreas Norlén.

Hur mår demokratin bland Sveriges elever, nu när EU-skolvalet går in i slutfasen. Här ger två lärare sin syn.

200 000 elever på 422 skolor runt om i landet har under våren möjlighet att göra sin röst hörd i EU-skolvalet och vara med i en av Sveriges största demokratisatsningar för unga.

Från och med idag och fram till 31 maj, så pågår nu skolval, där elever på högstadiet och gymnasiet får rösta på vilket parti de vill ska representera Sverige i EU. Men intresset för att hålla skolval under EU-valet är betydligt lägre än vid riksdagsval. Bara lite drygt 420 skolor i hela landet ska hålla…

Från och med måndag den 15 april hålls EU-val i en del av landets skolor. Intresset för att anordna skolval är betydligt lägre än vid riksdagsval, och bara lite drygt 420 skolor i hela Sverige kommer att delta nu under våren.

Skolvalet inför Europaparlamentsvalet lockar inte de västmanländska skolorna.

Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF om varför det är så lågt.