Skolvalet inför Europaparlamentsvalet lockar inte de västmanländska skolorna.

Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF om varför det är så lågt.

För att öka ungas kunskap inför EU-valet den 9 juni planeras nu för skolval i högstadie- och gymnasieskolor. ”En bra möjlighet”, tycker 18-åriga Adam Sernfalk i Söderköping. Förstagångsväljaren Ella Listenius i Söderköping hoppas få tid att hinna läsa på innan valet i juni.

Tre av fyra elever tycker att Skolval 2022 lärde dem mer om hur det går till att rösta. Nio av tio lärare tycker att skolvalet gjort skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik. Det visar rapporten Skolval 2022 i samband med riksdagsvalet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

MUCF har haft i uppdrag att genomföra Skolval 2022, riktat till gymnasieelever och elever i grundskolans årskurs sju till nio i samband med de allmänna valen 2022. Målet för Skolval 2022 var att nå så många elever och skolor som möjligt, med särskilt fokus på särskolor och skolor i socioekonomiskt utsatta områden. (pdf)

Partierna ligger uppenbarligen inte i fas med ungdomarna när det gäller vilka problem som är viktiga i skolan, skriver Inger Enkvist, professor emerita.

I Utbildningsområde A fanns en önskan om att låta barn vara en del av en större demokratisk process samt skapa en vi-känsla för alla förskolor. I år fick därför alla femåringar i området chans att göra sin röst hörd i valbussen. Man hoppades också uppmuntra vårdnadshavare till högre valdeltagande i riksdagsvalet.

M blev största parti, följt av SD, i skolvalet 2022. Åttiotalets gamla högerdevis ”satsa på dig själv” har gjort comeback. Individualismen klappar medhårs. ”Du är unik”, ”du är värd bättre”. Alla gillar att höra det, skriver läraren Göran Rumenius.

Vad blir resultatet när Sveriges elever får bestämma? Välkommen att söka, ta del av och jämföra det preliminära resultatet mellan olika län, kommuner och skolor.

För medan det skrivits spaltmeter efter spaltmeter om unga som skolstrejkar för klimatet är det min allmänna bild att det knappast skrivits något alls om den kraftiga högerlutningen bland unga som snarare efterfrågar billigare diesel till sina a-traktorer än eko-mat på skoltallriken, skriver Anders Gustafsson på ledarplats..

Hur kan man förklara den högervind som syns såväl bland förstagångsväljare som i skolvalet? Pelle Ahlin Olofsson, Demoskop, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern och Jonathan Lundberg, författare och journalist, diskuterar denna förflyttning med SvD:s Andreas Ericson. (webb-radio)