EU-skolvalet har fått 200 000 elever att engagera sig politiskt och rösta i skolvalet. "Det är glädjande", säger riksdagens talman, Andreas Norlén.

Hur mår demokratin bland Sveriges elever, nu när EU-skolvalet går in i slutfasen. Här ger två lärare sin syn.

200 000 elever på 422 skolor runt om i landet har under våren möjlighet att göra sin röst hörd i EU-skolvalet och vara med i en av Sveriges största demokratisatsningar för unga.

Från och med idag och fram till 31 maj, så pågår nu skolval, där elever på högstadiet och gymnasiet får rösta på vilket parti de vill ska representera Sverige i EU. Men intresset för att hålla skolval under EU-valet är betydligt lägre än vid riksdagsval. Bara lite drygt 420 skolor i hela landet ska hålla…

Från och med måndag den 15 april hålls EU-val i en del av landets skolor. Intresset för att anordna skolval är betydligt lägre än vid riksdagsval, och bara lite drygt 420 skolor i hela Sverige kommer att delta nu under våren.

Skolvalet inför Europaparlamentsvalet lockar inte de västmanländska skolorna.

Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF om varför det är så lågt.

För att öka ungas kunskap inför EU-valet den 9 juni planeras nu för skolval i högstadie- och gymnasieskolor. ”En bra möjlighet”, tycker 18-åriga Adam Sernfalk i Söderköping. Förstagångsväljaren Ella Listenius i Söderköping hoppas få tid att hinna läsa på innan valet i juni.

Tre av fyra elever tycker att Skolval 2022 lärde dem mer om hur det går till att rösta. Nio av tio lärare tycker att skolvalet gjort skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik. Det visar rapporten Skolval 2022 i samband med riksdagsvalet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

MUCF har haft i uppdrag att genomföra Skolval 2022, riktat till gymnasieelever och elever i grundskolans årskurs sju till nio i samband med de allmänna valen 2022. Målet för Skolval 2022 var att nå så många elever och skolor som möjligt, med särskilt fokus på särskolor och skolor i socioekonomiskt utsatta områden. (pdf)

Partierna ligger uppenbarligen inte i fas med ungdomarna när det gäller vilka problem som är viktiga i skolan, skriver Inger Enkvist, professor emerita.