”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.
Ett skäl till att det är så svårt att bryta upp segregation, är att segregation ofta är en hyfsat välfungerande lösning på ett faktiskt problem. Ett tydligt exempel är skolval, skriver Johan Hakelius i en krönika.
Från och med den 1 januari 2018 gäller en ny bestämmelse i skollagen som tydliggör vad som gäller när en skola ska bjuda in politiska partier. Bestämmelsen anger att en skola får begränsa antalet partier som bjuds in om det görs på objektiv grund.
Varken Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna skulle sitta i riksdagen om det var upp till studenterna. Feministiskt initiativ skulle däremot ta sig in, medan Moderaterna skulle bli största partiet.
Det ska vara möjligt för skolor att säga nej till politiska partier som vill besöka skolan. I dag presenterade regeringen förslag på ändring i skollagen.
Regeringen vill ändra i skollagen inför valåret, så att reglerna kring hur politiska partier kan bjudas in till skolor blir tydligare. Rektorn på skolan ska nu få större makt över vilka partier som är välkomna till skolan.
Funktionshindrade barn och unga – omfattas de av det fria skolvalet? Frågan ställs till sin spets för autistiske Martin Engelmark i Luleå. Han har kommit in på sin drömutbildning – men socialförvaltningen vill inte bidra ekonomiskt.
Fredrikshovs slotts skola har högst söktryck i landet. De som inte kommit in via syskonförtur är nästan enbart födda i januari. Nu har skolan bytt system – och överväger det utskällda förslaget med lottning.