”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
Förslaget att låta lotten avgöra vilka barn som ska få plats på eftertraktade friskolor var politiskt dödsdömt redan när skolkommissionen presenterade det i våras. Däremot är ett system som diskriminerar barn födda sent på året uppenbarligen gångbart.
Barn som är födda efter april månad missgynnas i skolvalet, enligt en granskning som DN gjort. Flera av de mest populära grundskolorna i landet har en övervikt av januaribarn eftersom det är kötiden som avgör, visar granskningen.
Ska skolvalet tas bort eller behållas? För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt. "Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval," säger hon.
Närhet till skolan och att syskonen redan går där avgör när föräldrar väljer skola. Skolans resultat påverkar nästan inte alls. "Att tro att införandet av ett obligatoriskt skolval skulle bryta skolsegregationen är att hoppas på för mycket", menar forskaren Dany Kessel.
Från moderat håll vill vi se över lösningar som underlättar skolvalet för nyanlända och en bättre information till föräldrarna om skolvalet, skriver Camilla Waltersson Grönvall och Rasmus Törnblom.
Den gemensamma nämnaren hos skolvalskritikerna är att de befriar skolbyråkratin från ansvar och att de i stället lägger det på eleverna, skriver Johan Ingerö.
För att motverka den ökande skolsegregationen vill Skolverkets generaldirektör och ordföranden i skolkommissionen Anna Ekström att man tittar på system med kontrollerat skolval, alltså olika typer av begränsningar i det fria skolvalet.