Att syssla med återbruk av material blir allt vanligare bland slöjdlärare. Men ”ToK-slöjdarna” i Härnösand har gått ett steg längre: ett systematiskt samarbete med avfallsbolaget.

Vilka praktiska uppgifter tycker dina elever är svårast? Och hur mycket låter du elevernas egna intressen styra valet av aktiviteter? Vi bad tre lärare i praktisk-estetiska ämnen svara.

Det är dags att utbilda händerna på kommande generation så att de inte helt förtvinar och blir en ny slags blindtarm som mänskligheten ska släpa runt på till ingen nytta, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

För åtta år sedan raljerade jag över slöjdlärare som varnade för att dra ner på slöjdandet i skolan. Nu är jag inte så morsk längre, skriver Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Marteus.

I slöjden på Ringstorpsskolan hjälper Gunilla Swenson eleverna att utveckla ett hållbart förhållningssätt. I återbruksprojektet ”en gammal vit T-shirt” får de just nu skapa och ställa ut sina verk tillsammans med 12 andra skolor i Helsingborg.

Att sätta skärmar i händerna på barn skadar inte bara deras språkutveckling, utan även deras motoriska förmåga. Det skriver Naomi Abramowicz i en ledare.

För åtta år sedan raljerade jag över slöjdlärare som varnade för att dra ner på slöjdandet i skolan. Nu är jag inte så morsk längre, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Många svenska elever kan inte använda en sax, trä en tråd i en nål eller knyta en knut och nu slår textilslöjdlärare larm. Och att de här kunskaperna brister hos dagens elever kan få konsekvenser längre fram för barnen. Hör Laila Englund som är textilslöjdlärare på Perslundaskolan i Ockelbo om hur hon ser på problemet.

Textillärare larmar om att allt fler elever har svårt med att till exempel klippa i tyg. Maria Jadinge Trygg på Västra Stenhagenskola i Uppsala är enig och säger att hon har sett en förändring i elevernas finmotorik de senaste 10-15 åren. Och hon har en teori kring varför det har blivit så.

Barn vet inte hur man använder en sax. Det berättar Mary Björkman som jobbar som textilslöjdslärare på Bräckeskolan i Göteborg. Hon berättar vad hon tror vad barnens bristande sax-kunskaper beror på.

De svepande argument om estetiska ämnen som förts fram på ledar- och debattsidor på senare tid är naturligtvis en effekt av att opinionssidor har rollen av att uttrycka tillspetsade argument, med krav på att göra rätt prioriteringar och inte sällan med förenklade lösningar på problem. Men ofta är frågorna mer komplicerade än vad som får…

Slöjden hakar ofta på i efterhand när andra lärare arbetar ämnesöverskridande – men textilslöjdläraren Cecilia Frendberg i Trollhättan var den drivande parten när flera ämnen drog igång ett projekt om hållbara material. Och de tog hjälp av ytterligare en part: ChatGPT.