Den, av allt att döma, hafsigt ihopslängda och argumentationsmässigt tunna ledartexten i Dagens Nyheter har mest väckt vrede och mötts av ett massivt motstånd, skriver Hampus Jarnlo, redaktör för Ämnesläraren.

Ämneslärarens bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om 34 inspirerande böcker för slöjdlärare.

Vi ber ledarskribenten i fråga att återkomma när hon har tagit del av den forskning som finns om de estetiska ämnenas betydelse för barn och unga och ser fram emot en nyanserad diskussion baserad på vetenskapliga teorier och forskning, skriver flera tunga företrädare i en replik till DN:s Susanne Nyström.

Slöjdläraren Helena Högström närde en dröm i fem år och nu har den blivit verklighet: En eftermiddag i veckan har hon ”slöjdis” på fritids. "Jag blir en brygga mellan skolan och fritids och barnen älskar att vara där". ”Vi vill ha slöjdis varje dag”, säger de.

Det minsta vi kan begära är att slöjdkritikerna tar en titt på bild- och slöjdämnenas kursplaner innan tvärsäkra och felaktiga konstateranden görs. Det skriver Anette Göthlund, professor i bildpedagogik på Konstfack.

I slöjden kan de som annars inte är studiemotiverade visa sig på styva linan. Kanskeär det det som provocerar. Klassföraktet tar aldrig kvartsrast, skriver Åsa Linderborg.

Uppdelningen i praktiskt-estetiska och teoretiska ämnen är förlegad. Och framväxten av artificiell intelligens borde få oss att värna de praktiskt-estetiska ämnena istället för tvärtom, skriver Katarina Fast Ehrlén i en kommentar på ett uppmärksammat ledarstick i Dagens Nyheter.

Dagens Nyheters ledarskribent har fel. Vi behöver inte mindre, utan mer slöjd, bild och musik i skolan, skriver Bella Rune, konstnär och ledamot i Konstakademien.

Det bubblar av vrede i slöjdleden efter att en ledarskribent i Dagens Nyheter påstått att eleverna "slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik". Professor Anette Göthlund (för)svarar och förklarar.

En alltför genomteoretiserad skola där man inte får använda och uppöva sina estetiska och praktiska förmågor skapar människor utan sin fulla potential. De blir i en viss mening handikappade människor. Vill vi ha och vara sådana människor, frågar sig Jan Sandgren, fd. kanslichef för lärarutbildningen vid Umeå universitet.