Borde undervisning i ämnen som bild, slöjd och musik bantas till förmån för fler undervisningstimmar i historia, samhällskunskap och fysik? Hör Leif Blomqvist, slöjdlärare i Borås och ledarskribenten Susanne Nyström i debatt i Studio Ett.

Det råder brist på slöjdlärare runt om i landets grundskolor. I Malmö är siffrorna ännu dystrare än på riksnivå. Nu försöker man locka personer till yrket genom att erbjuda avlönad studieperiod.

Det finns behov, men också stora förutsättningar, för mer ämnesövergripande undervisning i slöjd och matematik. Det konstaterar forskaren Åsa Hjelm vars avhandling om elevers matematiska utmaningar i slöjd nyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

På Oxievångsskolan i Malmö skänks elevernas slöjdarbeten till välgörande ändamål. Det ger undervisningen en naturlig koppling till frågor om social och ekologisk hållbarhet samtidigt som det skapar motivation och engagemang i arbetet.

800 mellan- och högstadieelever i Stockholm har under våren arbetat med Plastslöjd i skolan. Nu belönas fyra Plastslöjdsprojekt med 5 000 kronor vardera till klasskassan för sina innovativa och uppfinningsrika lösningar.

Att kunna planera, testa och lösa problem i sin vardag lyfter helt enkelt självkänslan och självförtroendet. Och det är just det vi får lära oss i slöjden, skriver slöjdläraren Henrik Boström.

Slöjdlektioner kan med fördel flytta ut i skogen. Det menar författaren, arkitekten och influeraren Pernilla Wåhlin Norén. "Fråga kommunens markförvaltare efter skog som snart ska röjas. Dit kan ni ta eleverna".

Slöjdlärarna i Haninge har obligatoriska nätverksträffar fyra gånger om året med syftet att utveckla den ämnesdidaktiska kvaliteten och hitta gemensamma riktlinjer. Ämnesläraren hängde med på en träff där betygssättning diskuterades – och åsikterna gick isär.

Istället för att minska utrymmet för musik och andra estetiska ämnen i skolan bör regeringen ta intryck av vetenskapen och stärka dem, skriver Annika Falthin, lektor i musikpedagogik.

Elever med intellektuell funktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att styra sitt eget liv som vuxen. Men hur ser det ut i slöjdsalen? Och vilka effekter får det på undervisningen?

Har elevernas finmotorik blivit sämre de senaste åren? Hur kan lärare i de praktisk-estetiska ämnena i så fall arbeta för att vända den negativa trenden?