Högstadieläraren Pontus Vesterberg är inte nöjd med Skolnspektionens svar på hans kritik mot deras rapport om lärmiljöer för elever med npf – eftersom han tycker att den tyvärr ger honom rätt.
Kritiken mot rapporten om lärmiljöer för elever med NPF är missriktad, menar Skolinspektionen. Eftersom rapporten är direkt riktad till huvudmännen står deras ansvar redan i fokus – ansvaret för elevernas utbildning.
Ett F i matematik duger inte för Gustav Anderberg, som satsar på att nå gymnasiebehörighet. Det är för andra terminen som Hylte kommun erbjuder så kallad deluxeundervisning till elever på Örnaskolan, och kommunen funderar på att utöka satsningen till årskurs 6.
”Nuvarande kartläggningsmaterial har låg träffsäkerhet och missar många elever som har läs- och skrivsvårigheter”, säger pedagogikforskaren Nils Kirsten, som välkomnar den översyn som regeringen nu aviserat.
På Falkenbergsskolan i Kalmar har elever i behov av stöd tillgång till ett resurscentrum. Denna möjlighet har tillsammans med tydlig lektionsplanering skapat ett större lugn på skolan.
Adhd-diagnoserna har ökat markant. I vissa delar av landet får numera var tionde skolpojke narkotikaklassade läkemedel mot adhd. Varför har så många svenska barn en diagnos? DN:s Kristoffer Örstadius fortsätter att undersöka viktiga samhällsfrågor i Fakta i frågan.
Här har gemensamma elevstödjarveckomöten blivit ryggraden för extra anpassningar och särskilt stöd som sätts in – och lyft samarbetet mellan lärare och specialpedagog.
Tio procent av alla barn har en NPF-diagnos. Men en ny granskning visar att två av tre skolor brister när det gäller elever med exempelvis adhd, autism och dyslexi.
Elevhälso-modellen STFL (Systematiskt tillsammans för lärande) blir en angelägenhet för en allt större del av skolpersonalen i Malmö. Snart ska specialpedagoger testa modellen på gruppnivå tillsammans med klasslärare.
Utifrån Skolinspektionens kvalitetskriterier har 22 av de 30 granskade skolorna behov av utveckling inom det granskade området. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 30 verksamheter som har granskats och avser inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)
Tillgängliga lärmiljöer i undervisningen är centrala för att elever med funktionsnedsättningar ska få möjlighet till kunskapsutveckling som är likvärdig andra elevers. Granskningen visar att två av tre skolor behöver utveckla sitt arbete med att se till att undervisningen är pedagogiskt tillgänglig för elever med neuropsykiatriska svårigheter.