Politiker pratar om kunskapsresultat. Lärarna behöver färre elever i varje klass och fler speciallärare för att alla elever ska lära sig läsa. Det skriver Mona Sundström.

De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna.

”Precis som inom föreningslivet blir den anpassade skolformen ofta beroende av eldsjälar, det är beundransvärt men det är också ett systemfel”, skriver specialläraren Denice Sverla.

Alla vill ha lugn och studiero i klassrummet. Men forskaren Martin Holmgren varnar för riskerna med det nya mobilförbudet.

Skolan förväntas bära huvudansvaret för elevens vardag, lärande och utveckling medan förståelsen av barnet redan på förhand kodats i en diagnostisk och medicinsk logik, skriver specialpedagogen Jens Jörnborn.

Till en början tvingade de sin son till skolan, trots att han inte klarade av alla intryck. "Det gör mig ledsen när jag tänker på det nu", säger pappan David Stavegård. I dag är det i stället sex timmar i veckan som gäller – samtidigt som familjen "sladdar runt" för att få rätt hjälp.

När elever kastar möbler och slåss är det lärarna som brister i sin värdegrund. Det tycker Specialpedagogiska skolmyndigheten, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Särskilda undervisningsgrupper beskrivs som stigmatiserande. Men det verkliga sveket är att låta barn med NPF sitta längst bak i klassrummet utan det stöd de faktiskt behöver, skriver GP på ledarplats.

Lärarnas anonyma vittnesmål om extra anpassningar omfattar krav på att le, krav på dokumentation och krav på ständiga avstämningar. Ulrica Björkblom Agah, som samlat in dem, menar att det inte räcker med att skrota reformen. Hon kräver en kulturförändring.

Riksdagen går på regeringens linje om ett nytt system för stöd till elever som inte når målen. Det innebär bland annat att de kritiserade extra anpassningarna skrotas. Det står klart efter onsdagens omröstning där riksdagen röstade ja till ”Förbättrat stöd i skolan”.

Regeringen skrotar extra anpassningar i klassrummet och fler elever ska få stöd i mindre separata grupper. Men redan i dag får allt fler stöd i så kallade särskilda undervisningsgrupper utanför klassen. "Det är inte kul. Det sätter spår," säger gymnasieeleven Féline Tanner i SVT:s nyhetsdokumentär Svenska smärtpunkter: OBS-klassens återkomst?

Hunden Hera har anställts i Kumla för att hjälpa elever med ångestproblematik och få fler att ta sig till skolan. Tillsammans med sin matte Jonna Werner Ulvestad ingår Hera i det skolsociala teamet, samtidigt som skolhundar blir allt vanligare även på andra håll.