Det kan vara svårt att upptäcka att en elev har språkstörning. Den kan dessutom yttra sig på olika sätt, vilket innebär olika behov av anpassningar och stöd.

Finns det inget bättre ord än ”utvecklingsstörning” för att precisera vilken elevgrupp temat handlade om? Ska vi fortsätta att använda ordet eller gå över till ett annat – och vilket, i så fall, skriver tidningen Specialpedagogik på ledarplats.

I Huddinge kommun har man en gemensam språkstrategi för förskolorna som ska underlätta arbetet med språk och flerspråkighet. Österleds förskoleområde har tagit arbetet ett steg längre genom att söka bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten till ett projekt i språkutvecklande arbetssätt. Vi ringde upp Kim Hassel, specialpedagog inom Österleds förskolor i Huddinge kommun.

Tisdagen den 27 mars bjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten in regeringsrepresentanter, skolhuvudmän, intresseorganisationer samt andra relevanta aktörer för att diskutera hur skolsituationen ser ut för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning.

Alla anställda inom förskolan och skolan i Norrtälje kommun ska utbildas i hur man bemöter barn med npf. Kommunen satsar även på att förändra lärmiljön.

Fler exempel och tydligare paketering av innehållet. Så vill Skolverket stärka npf-perspektivet i det specialpedagogiska lyftet.

Skolor ska bli skyldiga att snabbt utreda frånvaro, föreslår regeringen. Förslaget går steget längre än det som en statlig utredare tidigare presenterat.

Ökad kännedom, ökad efterfrågan på Särskilt utbildningsbidrag och inte minst, ökat meritvärde för eleverna i specialskolan är tre viktiga framgångar för Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete.

Höstterminen 2017 fanns det drygt 15 000 förste­lärare i landet. Men många kommuner har inte utsett en enda specialpedagog eller special­lärare till förstelärare.

Gymnasiesärskolan Kung Saga har skrotat uttrycket utvecklingsstörning. Specialpedagogiska skolmyndigheten glider åt samma håll. Men synen på ordet är splittrad och lagen bromsar en ändring.

14 procent av eleverna i grundskolan har en svag teoretisk begåvning och en betydligt ökad risk att inte klara dagens kunskapskrav. Det hade elevhälsans yrkesgrupper kunnat tala om när läroplanen togs fram – men ingen frågade.

Hur ser skolsituationen ut för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning? Läs SPSM:s rapport Villkor i skolan här (pdf).