Små klasser, korta pass, två undervisande lärare samtidigt och en genomtänkt miljö. ESS-gymnasiet i Stockholm präglas av specialpedagogiska anpassningar.

Som Barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. I sin nya roll är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?

Frågan om huruvida neuropsykiatriska diagnoser ges till rätt barn är viktig. Men för skolan borde behovet av stöd vara det avgörande, skriver Dagens Nyheter på ledarplats.

Skällsord som cp-barn, mongo, efterbliven och dampunge hör inte hemma i skolan. Det vill 12-åriga Nathea Anemyr få alla att förstå. Hon står bakom kampanjen "Be cool in school", som syftar till att lära. "Det används väldigt diskriminerande ord, och det vill vi göra någonting åt", säger Nathea.

Det är fritt fram för kommuner att driva resursskolor, slår högsta juridiska instans fast. Bra klargörande, tycker SKL.

Hålla fast en utåtagerande elev eller ta ett kliv tillbaka? Förespråkarna för metoden lågaffektivt bemötande väljer att backa. Men hur går det till i praktiken? Vi sökte svaret i särskolan i Linköping.

Sofia Häägg är utbildad logoped men blev headhuntad till en tjänst som specialpedagog på en grundskola. Där handleder hon lärare, förbättrar tillgängligheten och håller lektioner med enskilda elever.

Drygt var fjärde lärare väntas gå i pension inom tio år. Bland speciallärarna och specialpedagogerna försvinner nästan varannan lärare. Det riskerar att drabba elever med störst behov. Se hur det ser ut i din kommun genom att söka i våra tabeller.

”Vill man professionalisera skolan så behöver man hitta ett systematiskt arbetssätt – där man analyserar innan man agerar”, skriver debattörerna med utgångspunkt i mångårig erfarenhet och neuropsykologisk och pedagogisk forskning.

Följ med specialläraren, försteläraren och skolbibliotekarien Christine Landin på en arbetsdag med bland fylld av stjärnor, tårtkalas och pedagogiska möten

"På vår förskola har vi barn med särskilda behov inkluderade på alla avdelningar. Eftersom vi har många barn som kommunicerar på andra sätt än med tal jobbar vi mycket med AKK- alternativ och kompletterande kommunikation", berättar Ann Eriksson, förskollärare.

Elever som har svårt att läsa när de börjar fyran har ofta samma problem när de går ut nian. Läsundervisningen behöver därför ges större vikt under hela grundskoletiden, anser forskaren Karin Stenlund.