Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.
Skolan ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov, men Skolinspektionens granskning visar bland annat att många skolhuvudmän inte tillgodoser elevernas rätt till särskilt stöd och extra anpassningar.
Nu har Skolinspektionen gjort om och gjort rätt. Problemet kvarstår dock i skolorna där lärare och annan personal måste lära sig att möta utåtagerande barn utan att kränka dem eller riskera deras hälsa. Det kräver fler speciallärare och mer specialpedagogisk kunskap, men också rimliga resurser, skriver Eva Franchell på Aftonbladets ledarsida.
I Nässjö kommun i Småland fick förskolechefer och specialpedagoger för något år sedan frågan om vilken den största utmaningen var på förskolorna i kommunen. Att möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, visade sig vara svaret och sökandet efter lämplig kompetensutveckling inom området tog sin början.
Det finns inga hinder i skollagen för att en kommun inrättar separata resursskolor för elever i behov av särskilt stöd. Det är innebörden av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.
Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd. "Förvånansvärt, då följer man inte skollagen,"säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM.
Specialpedagoger ska precis som speciallärare bli behöriga att ge särskilt stöd. Behovet av två olika utbildningar ska dessutom ses över. Detta är några av förslagen i en ny statlig utredning.
Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten. "Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd," säger han.
Föräldranätverket Barn i Behov ställer i en debattartikel på SvD.se en rad frågor om Stockholms stads arbete med elever med särskilda behov. Jag vill utveckla hur vi resonerar kring vårt arbete i denna fråga. Det skriver skolborgarrådet Olle Burell (S) i en replik.
Socialdemokraternas förslag att lägga ned resursgrupperna för elever med stora stödbehov i Stockholms stad är cyniskt. Det är orimligt att driva igenom en så stor förändring utan demokratiskt fattade beslut. Liberalerna inrättade resursgrupperna och kommer kämpa med näbbar och klor för att de ska finnas kvar.
Vi har länge sökt svar från staden på hur planen för likvärdig och icke-diskriminerande skolgång ser ut för elever med särskilda behov. Nu mobiliserar vi återigen för att låta hela Sverige veta vilken verklighetsfrånvänd och funktionsfientlig politik som bedrivs, skriver Malin Holm, Anna Lytter och Jiang Millington, Föräldranätverket Barn i Behov.