Nossebro skola i Essunga kommun har på kort tid gått från att vara en bland de sämst rankade skolorna i Sverige till att utvecklas att vara en av Sveriges bästa tio skolor sett till måluppfyllelse bland eleverna. Detta har skett utan att skolan tillfört extra resurser.

Läs en bok och skriv en recension. Så brukar det vara i skolan. Men på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har man nu prövat ett nytt grepp för elever med specialundervisning i svenska. De får läsa en bok, fotografera och göra en digital presentation.

Elever med svag teoretisk begåvning utgör cirka 14 procent av de som går i skolan. Alla har inte problem, men för många blir kraven istället ett kvitto på att skolan inte bryr sig, för hur ska de klara sig? Jan Björklund chattade med SvD:s läsare om de svagbegåvade eleverna.

Rörande, skakande och engagerade är alla de brev Svenska Dagbladets Idagredaktion fått som svar på serien om svagbegåvade. Bättre lärare eller anpassade krav är två förslag på lösningar – men kanske viktigast av allt är att lyfta tabut.

Språkinlärning ska vara roligt. Det betonar logopeden Elvira Ashby som skapat ett eget språkstimulerande material. Vi följer med henne när hon besöker en förskola och berättar historien om Fuffelknoken.

På måndagen demonstrerade föräldrar och cp-skadade barn utanför landstingshuset i Stockholm. De protesterar mot att den specialträning de får med konduktiv pedagogik kommer att försvinna.

Trots att skollagen säger att elever i första hand ska få stöd i sin egen klass, placeras elever med behov av extra stöd ofta i egna grupper.

"Kommuner med en specialskola som Kristinaskolan måste få kompensation." Det skriver Härnösands kommun i ett remissyttrande. Denna gång handlar det om nya regler för specialgymnasier. Regler som kan kosta Härnösand stora belopp.

Många har mejlat Svenska Dagbladet apropå deras artikelserie ”Hur svårt kan det va?”. En av dem är Ann-Charlotte som berättar hur hon har handskats med sina inlärningssvårigheter.

Genom att försöka få tag i elevernas styrkor vill skolledningen på ESS-gymnasiet i Stockholm ge stukade elever studielusten tillbaka. Deras tes är att alla elever kan nå kursplanernas mål, men i lärarkåren är meningarna delade om den saken.

Få skulle göra narr av den som inte är så fysiskt rörlig, men det finns gott om raljanta omdömen om den som behöver längre tid för att förstå. Med mer kunskap om vad svag teoretisk begåvning innebär skulle toleransen öka, tror forskare.

Det finns en allt större öppenhet kring olika diagnoser, men en variant av hur hjärnan kan vara funtad är fortfarande tabu – svag teoretisk begåvning. Barnen skickas till utredning för diagnoser som adhd eller dyslexi, medan man inte talar om det verkliga problemet. För många barn blir skolgången ett enda långt lidande.