Den 4 juni fattade riksdagen beslut om ändringar i skollagen bland annat beträffande kraven på åtgärdsprogram. Man vill att reglerna om stöd och särskilt stöd ska bli tydligare och att lärarnas arbete med åtgärdsprogram och dokumentation ska bli enklare.

Allt fler friskolor inriktar sig på elever med behov av särskilt stöd. Det visar en kartläggning som Skolverket har gjort.

Skolverket har för första gången kartlagt de fristående grund- och gymnasieskolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd. Redovisningen beskriver bland annat omfattning och inriktning på dessa skolor samt effekter sett till elevernas måluppfyllelse. Läs rapporten här (pdf).

Skolorna vill inte betala för det funktionsnedsatta barn behöver. Det skriver Anja Wikström i en debattartikel.

Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp förbättrar sin skolnärvaro, sina kunskapsresultat och utvecklas socialt. Men stödet sätts ofta inför sent, enligt Skolinspektionen.

Få elever återvänder sedan till sin vanliga klass, trots att den särskilda undervisningsgruppen är tänkt som en tidsbegränsad åtgärd och det är i den vanliga klassen som elever i första hand ska få det stöd de har rätt till.

Syftet med råden är att stödja verksamheternas arbete med dessa stödinsatser för att leva upp till bestämmelserna.

Friskolornas riksförbund kräver en översyn av lagen så att kommuner inte kan fortsätta snåla in på barn med särskilda behov, oavsett om de väljer kommunal eller fristående skola, skriver Claes Nyberg, Friskolornas riksförbund.

Skollagen har nu ändrats så att åtgärdsprogram inte behöver skrivas för alla elever som behöver stöd. I början av juni klubbade riksdagen igenom förslaget om nya regler för åtgärdsprogram. Administrationen kring åtgärdsprogrammen har tagit mycket tid och tanken är nu att stöd ska sättas in direkt utan pappersexercis.

Efter ett härligt sommarlov börjar det pirra av längtan till skolan hos många barn.Men alla är inte lika förväntansfulla. Familjen Szirmai-Engström bävar inför nästa tisdag. Det vet att kampen för extra stöd åt sönerna kommer att fortsätta.

Resultaten för svenska barn sjunker och förbättringsförslag duggar tätt över skolpersonal och skolpolitiker. Men frågan är om det finns något föräldrar kan göra för att öka barnens studiemotivation.