Stämmer verkligen yrkesrollen med den utbildning man har fått som speciallärare och specialpedagog? Det är en frågeställning i Kerstin Göranssons forskningsprojekt Speciella yrken.

Svenska elevers sämre prestationer i matematik beror i hög utsträckning på att de har fått ta stort ansvar för sitt eget lärande.

Läsplattors och surfplattors stora fördel är att de är så intuitiva jämfört med datorer, anser Sören Henriksen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Med hjälp av surfplattor kommer eleverna snabbt i gång med att skriva meningar och knäcka läskoden. Den erfarenheten har man på Snösätraskolan utanför Stockholm.

Surfplattorna och datorerna har landat i klassrummen. Nu börjar den stora utmaningen: att använda dem pedagogiskt. I Mölndal vill specialpedagogerna öppna nya vägar för lärande.

"En dator till varje elev" lyder många skolors önskelista. Dålig prioritering, anser Mats Myrberg, professor i specialpedagogik. Det är viktigast att elever i behov av särskilt stöd får använda dator.

Särskolans elever är de som bäst behöver IKT och som kan få ut väldigt mycket av den, säger Peter Karlsudd, docent i pedagogik vid Linnéuniversitet.

Eleverna får kontroll över vart de ska, vilken tid som gäller och vad de ska ta med sig. Och hjälpmedlet som de använder är diskret. Det handlar om mobilstöd i skolan.

Nu kommer den första rapporten i Specialpedagogiska skolmyndighetens serie om forskning och utveckling. »Vetenskaplig artikelsamling om specialpedagogik« heter den och finns att ladda ner.

Bildspråk, tal och skrift är tre lika viktiga delar i språkutveckling. När barn får utveckla sitt språk vid ritbordet kommer de längre i sitt lärande, eftersom de inte tröttnar lika fort, menar förskolläraren Anna-Lena Nilsson.

Svenskämnet ska inte delas upp, tycker specialpedagog Gurli Malmqvist i polemik med en tidigare debattartikel.

Entreprenöriellt lärande passar bra för elever i behov av särskilt stöd, konstaterar specialpedagog Carina Andersson i sitt examensarbete. Hon blev själv förvånad över resultatet.